Såhär dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dopparedan funderar jag lite extra. Det känns lite tomt. Nästan lite för lugnt för att vara december.
Jag har visserligen inte sett ett enda avsnitt av SVT´s julkalender (det har inte hänt sedan 1998 då jag var bosatt i norra London). Men mycket är som det brukar och till och med att jag gjort mer juliga saker i december 2009 än vanligt före jul.
Årets julskiva är inspelad och en kopia är skickad söderut.
Jag har bakat lussekatter två gånger och pepparkakor en gång.
Årets julkort är tillverkade, dekorerade och skickade med svenska posten (finns den?).
Tågresan "hem" till Linköping är bokad sedan länge och jag är för första gången sedan jag examinerades som sjuksköterska helt ledig under hela julen.
Jag har bakat kola och nötbräck. Jag har till och med unnat mig en liten marsipantomte från Söderbergs.
Glöggen är hemkokad. Och bortkokad och då inköpt. Och drucken. Ljusen tända.
SVT´s Luciasändning från Växjö domkyrka är sedd (lät det inte lite väl frikyrkligt. Och varför hade alla i Luciatåget sina strutar eller kransar samt Lucian sin krona så långt bak, liksom sluttande, mot nacken på huvudet).
Snö faller. Vägarna är saltade och geggiga.
Årets julkonsert med Take A Note blev succé (som vanligt) och jullåtsgiget förra veckan var uppskattat. I morgon sjunger vi jullåtar på ett nytt gig.
Jag har som vanligt rundat upp till Röda korset när jag handlat och som varje jul de senaste åren skänkt pengar till Stadsmissionen för julfrid till hemlösa, ensamma och utsatta.
Jag har varit på Konstfacks julmarknad.
Julsk*inkan är inhandlad och det välsmakande och snälla fullständigt vegetariska julbordet planeras. Julaquaviten beställd från och Skånen shoppad på Systembolaget.
Jag är bjuden på den näst intill årliga glöggfrukosten (som i år är glögglunch - ännu klistrigare alltså!) på Drottninggatan den 23e.
Vad är det som saknas egentligen?
Är det stressen?
Är det att jag nästan inte kommer köpa några julklappar alls i år?
Är det brist på utarbetad kropp och själ?
Saknar jag utbrändhet i år?
Nä, pyttsan! Inte saknar jag min värkande kropp och det trasiga psyket, som orsakats av det slitiga och människo(-martina-)förminskande arbete jag de senaste åren kallat jobb efter en bachelorutbildning.
2009 är det dags för en energisk, avstressad GOD JUL! Även för mig.
Visar inlägg med etikett veg. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett veg. Visa alla inlägg
tisdag 15 december 2009
onsdag 2 december 2009
När det lider mot jul vs när grisarna lider året om
Näe, jag har inte glömt.
Trots att det är en dryg vecka sedan det, även för blundande inbitna militanta köttätare, uppdagades att även svenska grisar lider har jag alltså inte glömt bort det.
Egentligen skulle jag helst vilja blunda och somna om utan dåligt samvete. Men jag fungerar inte så. Jag kan inte sova när jag vet att tiotusentals djur plågas i djurfabrikerna.
Jag förstod inte skillnaden på att äta en fabriksslaktad gris eller en tamkatt sjuttonde juli 2008. Jag förstår fortfarande inte skillnaden, för mig är det nämligen fortfarande samma sak. Och att inte äta ALLT på djuret du dödat är bara fånigt. Varför skulle det vara äckligare att äta fårhjärna eller grislever än korumpa eller grishals? Varför är en häst värd mer än en gris? Varför är det olagligt att plåga en hund men inte en gris eller en höna?
Till sist en bild (från Djurrättsalliansen) att ha som skrivbordsbakgrund så du inte glömmer bort att äta ett vegetariskt julbord i år (också!).
Egocentrerade köttätare: lycka till med era nya bättre liv!
Veggosar: Ni är mina hjältar. Sanna hjältar.
Trots att det är en dryg vecka sedan det, även för blundande inbitna militanta köttätare, uppdagades att även svenska grisar lider har jag alltså inte glömt bort det.
Egentligen skulle jag helst vilja blunda och somna om utan dåligt samvete. Men jag fungerar inte så. Jag kan inte sova när jag vet att tiotusentals djur plågas i djurfabrikerna.
Jag förstod inte skillnaden på att äta en fabriksslaktad gris eller en tamkatt sjuttonde juli 2008. Jag förstår fortfarande inte skillnaden, för mig är det nämligen fortfarande samma sak. Och att inte äta ALLT på djuret du dödat är bara fånigt. Varför skulle det vara äckligare att äta fårhjärna eller grislever än korumpa eller grishals? Varför är en häst värd mer än en gris? Varför är det olagligt att plåga en hund men inte en gris eller en höna?
Till sist en bild (från Djurrättsalliansen) att ha som skrivbordsbakgrund så du inte glömmer bort att äta ett vegetariskt julbord i år (också!).Egocentrerade köttätare: lycka till med era nya bättre liv!
Veggosar: Ni är mina hjältar. Sanna hjältar.
fredag 20 november 2009
Vaccinsjuk och Per Morberg
I går låg jag däckad med hög feber och otäcka drömmar mellan svettiga lakan. jag gissar på post-grisvaccineringssjuka. I dag är jag nämligen tillbaka till min vanliga november-förkylning igen. fast jag har varit grymt (haha) aktiv hela dagen och hunnit med MASSOR! (Bland annat ett lussekattsbak.)
På eftermiddagen såg jag onaturligt mycket på teve och på kvällen såg jag första halvan (före reklamen) av Per Morbergs matlagningsshow "Vad blir det för mat?". Herr Morberg är en ganska ruskig man, väldigt macho och självgod. I går skulle han laga den ryska rödbetssoppan Borstj och då sa han att den är givetvis väldigt god även som vegetarisk. Så tog han fram en näve korvar och sa sedan att de som inte är vegetarianer är förtappade.
Jag kunde inte sagt det bättre själv. Fast om jag hade sagt det hade någon arg likätare blivit väldigt sur och spikat upp mig på väggen och sedan plågat mig tills döden skiljer oss åt. (Med anonyma kommentarer på bloggen då förstås.)
På eftermiddagen såg jag onaturligt mycket på teve och på kvällen såg jag första halvan (före reklamen) av Per Morbergs matlagningsshow "Vad blir det för mat?". Herr Morberg är en ganska ruskig man, väldigt macho och självgod. I går skulle han laga den ryska rödbetssoppan Borstj och då sa han att den är givetvis väldigt god även som vegetarisk. Så tog han fram en näve korvar och sa sedan att de som inte är vegetarianer är förtappade.
Jag kunde inte sagt det bättre själv. Fast om jag hade sagt det hade någon arg likätare blivit väldigt sur och spikat upp mig på väggen och sedan plågat mig tills döden skiljer oss åt. (Med anonyma kommentarer på bloggen då förstås.)
måndag 16 november 2009
Vegomässan 2009
Samma helg som vi svenskar firar andra advent samt när "Rosa tomtar och mintkyssar" och Konstfacks julmarknad går av stapeln anordnar Djurrättsalliansen (Sveriges trevligaste allians månne?) Vegomässan. Årets vegomässa går i julens tecken. Förra året var det kö in och kö ut. Och det var förståeligt eftersom det fanns så mycket bra att handla. Vi ses där eller?
söndag 15 november 2009
Pinne i ögat
I går morse vaknade jag ur spritångorna vid sjutiden (efter en underbar kväll med indiskt käk, "Kvarteret Skatan" på Rival, Indianviken på Loch Ness och MITT Kransen med bror, joooosi och J) och upptäcker att jag har ont i vänster öga. Ögat känns torrt och som att jag fått nåt skräp däri.
Jag går upp, tvättar händerna och ser mig i spegeln att något litet vitt (som en kokosflinga ungefär, dock lite tunnare och lite kortare) sitter på iris. Jag försöker droppa på koksaltlösning, sköljer rikligt, men eländet sitter fast.
Beger mig då till Liljeholmens närakut och får där hjälp att plocka ut det lilla vita från ögat av en mycket kompetent och trevlig läkare. Nu behandlas jag med antibiotikadroppar i vänster öga var fjärde timme. Hela dagen i går hade jag värk i ögat, framför allt vid blinkning och stängt ögonlock.
Vad det var som satt sig fast i ögat är oväsentligt. I går kväll när jag gick och la mig borstade jag ur sängen mycket noggrant. I dag känns det mycket bättre.
Jag går upp, tvättar händerna och ser mig i spegeln att något litet vitt (som en kokosflinga ungefär, dock lite tunnare och lite kortare) sitter på iris. Jag försöker droppa på koksaltlösning, sköljer rikligt, men eländet sitter fast.
Beger mig då till Liljeholmens närakut och får där hjälp att plocka ut det lilla vita från ögat av en mycket kompetent och trevlig läkare. Nu behandlas jag med antibiotikadroppar i vänster öga var fjärde timme. Hela dagen i går hade jag värk i ögat, framför allt vid blinkning och stängt ögonlock.
Vad det var som satt sig fast i ögat är oväsentligt. I går kväll när jag gick och la mig borstade jag ur sängen mycket noggrant. I dag känns det mycket bättre.
måndag 12 oktober 2009
Normalitet
Jag önskar så mycket att jag vore en normal, lagom svensk kvinna och att jag var nöjd med det.
Jag önskar att jag inte skulle tänka på alla miljontals kvinnor som bor med barn och hus och man. Att de har hand om huvuddelen av hushållssysslorna och mannen har hand om trädgården och bilen och som inte verkar bry sig om att det är ojämlikt. Och att många kvinnor kanske gillar att arbeta i trädgården och med grovarbetet på husets utsida, men eftersom det är manssysslor gör allt oavlönat arbete inomhus som rörde barnen och hushållet - förutom ekonomin såklart. Att jag inte skulle tänka på alla kvonnor utan sexuella begär, förutom när mannen vill ligga. Kvinnorna har aldrig fått orgasm medsin man, men är glad att han älskar henne och att han har det skönt. Jag önskar verkligen att jag inte brydde mig om detta.
Jag önskar att jag inte påverkades så fruktansvärt negativt av mörker och kyla. Att jag bara klädde på mig och kunde le och glädjas åt att jag var lyckad och levde ett lyckligt liv i ett högerstyrt land där det enda som räknas är kapital lycka.
Jag önskar att jag klarade av att äta kött och på så vis bli slippa bli ständigt påhoppad, utfrågad, förhörd om varför jag bara äter vegetariskt. Jag önskar att jag genom att äta blandkost klarade av att strunta i att hundratusentals djur i köttfabriker lider varje sekund, varje minut, varje timme, varje dygn för att västvärldens människor är för lata för att gå över till vegetarisk kost. Jag önskar att jag inte förstod att fiskarna i haven håller på att försvinna. Att det bara finns sej, sill och makrill kvar av de tolv fiskarter som det fanns hållbara bestånd av i svenska vatten för bara 50 år sedan.
Jag önskar att jag inte var kroniskt sjuk och därför slapp leva med ständig ångest och samvetskval för att jag ätit för mycket, ätit för lite, tagit för mycket insulin, tagit för lite insulin, motionerat för mycket, motionerat för lite samt stressat för mycket och därför bli få hjärt-och -kärlsjukdomar eller att bli blind och njursjuk samt nervpåverkan innan jag fyller 40. Dessutom behöva bli omyndigförklarad av Transportstyrelsen vart tredje år.
Jag önskar att jag kunde vara nöjd med att ha ett jobb och vara kvar på jobbet i många år.
Jag önskar att jag kunde ha normala kvinnliga intressen som exempelvis laga mat, diska, föda barn, ta hand om barn, stryka, tvätta och planera semestrar. Jag önskar att jag skulle passa in bland människor i mentalt arktiskt kalla Stockholm och tycka om att diskutera lägenhetsvisningar i hippa områden innanför tullarna samt barnvagnsmodeller och graviditetsåkommor. Att jag tittade på reklamteve och gick på reklamens budskap om lycka av att shoppa sig en dyr livsstil.
Jag önskar också att jag klarade av att resa utomlands med flyg. Att mitt samvete inte skulle sprängas sönder och samman när jag ens tänker på en flygresa.
Jag önskar att jag var mer normal. Mer lagom. Mer svensk. Mer tråkigt medel.
Jag önskar att jag var mindre konstig. Mindre utstickande. Mindre Mart helt enkelt.
Jag önskar att jag inte var så jävla rädd för att leva. Att jag inte var så förbannat rädd för att varje dag tappa min fasad och bara falla ner i en bottenlös gråt.
Jag önskar att jag inte skulle tänka på alla miljontals kvinnor som bor med barn och hus och man. Att de har hand om huvuddelen av hushållssysslorna och mannen har hand om trädgården och bilen och som inte verkar bry sig om att det är ojämlikt. Och att många kvinnor kanske gillar att arbeta i trädgården och med grovarbetet på husets utsida, men eftersom det är manssysslor gör allt oavlönat arbete inomhus som rörde barnen och hushållet - förutom ekonomin såklart. Att jag inte skulle tänka på alla kvonnor utan sexuella begär, förutom när mannen vill ligga. Kvinnorna har aldrig fått orgasm medsin man, men är glad att han älskar henne och att han har det skönt. Jag önskar verkligen att jag inte brydde mig om detta.
Jag önskar att jag inte påverkades så fruktansvärt negativt av mörker och kyla. Att jag bara klädde på mig och kunde le och glädjas åt att jag var lyckad och levde ett lyckligt liv i ett högerstyrt land där det enda som räknas är kapital lycka.
Jag önskar att jag klarade av att äta kött och på så vis bli slippa bli ständigt påhoppad, utfrågad, förhörd om varför jag bara äter vegetariskt. Jag önskar att jag genom att äta blandkost klarade av att strunta i att hundratusentals djur i köttfabriker lider varje sekund, varje minut, varje timme, varje dygn för att västvärldens människor är för lata för att gå över till vegetarisk kost. Jag önskar att jag inte förstod att fiskarna i haven håller på att försvinna. Att det bara finns sej, sill och makrill kvar av de tolv fiskarter som det fanns hållbara bestånd av i svenska vatten för bara 50 år sedan.
Jag önskar att jag inte var kroniskt sjuk och därför slapp leva med ständig ångest och samvetskval för att jag ätit för mycket, ätit för lite, tagit för mycket insulin, tagit för lite insulin, motionerat för mycket, motionerat för lite samt stressat för mycket och därför bli få hjärt-och -kärlsjukdomar eller att bli blind och njursjuk samt nervpåverkan innan jag fyller 40. Dessutom behöva bli omyndigförklarad av Transportstyrelsen vart tredje år.
Jag önskar att jag kunde vara nöjd med att ha ett jobb och vara kvar på jobbet i många år.
Jag önskar att jag kunde ha normala kvinnliga intressen som exempelvis laga mat, diska, föda barn, ta hand om barn, stryka, tvätta och planera semestrar. Jag önskar att jag skulle passa in bland människor i mentalt arktiskt kalla Stockholm och tycka om att diskutera lägenhetsvisningar i hippa områden innanför tullarna samt barnvagnsmodeller och graviditetsåkommor. Att jag tittade på reklamteve och gick på reklamens budskap om lycka av att shoppa sig en dyr livsstil.
Jag önskar också att jag klarade av att resa utomlands med flyg. Att mitt samvete inte skulle sprängas sönder och samman när jag ens tänker på en flygresa.
Jag önskar att jag var mer normal. Mer lagom. Mer svensk. Mer tråkigt medel.
Jag önskar att jag var mindre konstig. Mindre utstickande. Mindre Mart helt enkelt.
Jag önskar att jag inte var så jävla rädd för att leva. Att jag inte var så förbannat rädd för att varje dag tappa min fasad och bara falla ner i en bottenlös gråt.
fredag 4 september 2009
Fitta
Hanna Fridén och jag har inte alltid samma åsikter om allt. Men en sak vi har gemensamt är att vi gillar fittor. Och vi gillar båda två ordet fitta i beteckning på kvinnans kön.
Nu ska jag laga soppa.
Utan djurdelar eller råvaror som härstammar från djur.
För min skull. För miljöns skull. För djurens skull.
Nu ska jag laga soppa.
Utan djurdelar eller råvaror som härstammar från djur.
För min skull. För miljöns skull. För djurens skull.
Grissjuka
En andra person i Sverige har avlidit relaterat till deras smitta av Den nya influensan (Influensavirus typ A, subtyp H1N1). Fem unga svenskar, varav en gravid kvinna, ligger nedsövda och behandlas med ECMO.
Då känns det lite klumpigt, lite dumt att fett-doktorn, Annika Dahlqvist, går ut med att människor som följer hennes kostråd inte blir grissjuka eller får cancer. I dagens upplaga av DN läser jag dessutom att den Nya Zeeländska proffessorn Jim Mann fördömer hennes diet på lång sikt i en vetenskaplig artikel i den ansedda brittiska medicintidskriften The Lancet. Men Dahlqvist har sagt att hon inte tycker om att läsa ny medicinsk vetenskap. Och det är förståeligt, dagens forskning om mat vid diabetes tyder inte på långsiktigt bra resultat för personer som gått över till LCHF.
Jag är emot LCHF-kosten för att den innehåller i princip bara djurdelar. Då är vi tillbaka på ruta ett: grisar och att LCHF är grymt grissjukt.
I Fokus läser jag om att livsviktiga operationer kan komma att ställas in på grund av influensan. Att extra personal från akutmottagningar och operationssalar kan behövas på intensivvårdsavdelningarna.
Då känns det lite klumpigt, lite dumt att fett-doktorn, Annika Dahlqvist, går ut med att människor som följer hennes kostråd inte blir grissjuka eller får cancer. I dagens upplaga av DN läser jag dessutom att den Nya Zeeländska proffessorn Jim Mann fördömer hennes diet på lång sikt i en vetenskaplig artikel i den ansedda brittiska medicintidskriften The Lancet. Men Dahlqvist har sagt att hon inte tycker om att läsa ny medicinsk vetenskap. Och det är förståeligt, dagens forskning om mat vid diabetes tyder inte på långsiktigt bra resultat för personer som gått över till LCHF.
Jag är emot LCHF-kosten för att den innehåller i princip bara djurdelar. Då är vi tillbaka på ruta ett: grisar och att LCHF är grymt grissjukt.
I Fokus läser jag om att livsviktiga operationer kan komma att ställas in på grund av influensan. Att extra personal från akutmottagningar och operationssalar kan behövas på intensivvårdsavdelningarna.
måndag 24 augusti 2009
Martina tipsar (5)
Det är en skam att glasstillverkarna får kalla den frusna mjölkpulverbaserade produkt som innehåller en massa konstgjorda smak- och- konserveringsmedel för glass.
Dagens tips lyder alltså: Tillverka din egen glass.
Det är inte svårt.
Det är gott, i princip så gott att du aldrig igen kommer vilja smaka fabrikstillverkad glass.
På Konfektyrhörnan på Rådhustorget i Söderköping åt jag den här sommaren den godaste "bortagjorda" glass och sorbet jag smakat. På bilden mumsar jag vattenmelonsorbet (som smakar som vattenmelonshaken på gamla Coral bungalows på Sunset beach i Haadrin på Koh PhagNan) och len, lagom söt, violglass i våffla. Två smaker som också var väldigt estetiskt vackra i hop.
Ett bra grundrecept på gräddglass hittar du här, variera receptet till tusen!
Flera veganska varianter på glass finns här.
Lycka till!
Dagens tips lyder alltså: Tillverka din egen glass.
Det är inte svårt.
Det är gott, i princip så gott att du aldrig igen kommer vilja smaka fabrikstillverkad glass.
På Konfektyrhörnan på Rådhustorget i Söderköping åt jag den här sommaren den godaste "bortagjorda" glass och sorbet jag smakat. På bilden mumsar jag vattenmelonsorbet (som smakar som vattenmelonshaken på gamla Coral bungalows på Sunset beach i Haadrin på Koh PhagNan) och len, lagom söt, violglass i våffla. Två smaker som också var väldigt estetiskt vackra i hop.
Ett bra grundrecept på gräddglass hittar du här, variera receptet till tusen!
Flera veganska varianter på glass finns här.
Lycka till!
onsdag 8 juli 2009
Dilamm
Sitter och läser en gammal Fokus och lyssnar på regndropparnas fall mot fönsterblecket i salongen.
En tår faller tyst från mitt vänstra öga. Varför äter tecknaren och journalisten dilamm. varför skulle någon klok människa vilja äta dilamm överhuvud taget? Vore det inte bättre att lammet fått dia klart sin mamma och blivit ett stort, ulligt, gulligt får (som kunde värma många människor, i många många år med sin ull)?
En tår faller tyst från mitt vänstra öga. Varför äter tecknaren och journalisten dilamm. varför skulle någon klok människa vilja äta dilamm överhuvud taget? Vore det inte bättre att lammet fått dia klart sin mamma och blivit ett stort, ulligt, gulligt får (som kunde värma många människor, i många många år med sin ull)?
tisdag 7 juli 2009
Kändisspotting
I går var Karin och jag på Café Rival och njöt av scones (Karin) och quinoasallad (jag). Utanför får jag syn på en kort kvinna i illröd skinnjacka omgiven av två mycket vältränade män med öronsnäckor, nämligen Sveriges justitieminister Beatrice Ask, och vad jag förmodar hennes livvakter. När jag tittar ytterligare ut genom fönstret ser jag ytterligare människor jag känner igen.
Utanför Café Rivals uteservering köar nu ett hundratal personer för att komma in till Rivals scen. I vimlet får jag får syn på Eva Beckman, Cissi Elwin Frenkel, Petra Mede, Andreas Lundstedt, Pekka Heino, Dominika Peczynski, Fredrik Strage, Johan Palm, Musse Hasselwall, Simon & Thomas, David Batra, Stephen Simmons, Tobbe Trollkarl, Robinson-Klas, Björn Dixgård och slutligen Annika Norlin. Karin snackade om att hon såg någon som gjort bullreklam också.
Jag gissar på att hela media-stockholms kändisar skulle glo på Brüno. Men jag vet inte, kanske finns svaret snarast i någon av alla Svea rikes kändistidningar.. Vem vet?
Utanför Café Rivals uteservering köar nu ett hundratal personer för att komma in till Rivals scen. I vimlet får jag får syn på Eva Beckman, Cissi Elwin Frenkel, Petra Mede, Andreas Lundstedt, Pekka Heino, Dominika Peczynski, Fredrik Strage, Johan Palm, Musse Hasselwall, Simon & Thomas, David Batra, Stephen Simmons, Tobbe Trollkarl, Robinson-Klas, Björn Dixgård och slutligen Annika Norlin. Karin snackade om att hon såg någon som gjort bullreklam också.
Jag gissar på att hela media-stockholms kändisar skulle glo på Brüno. Men jag vet inte, kanske finns svaret snarast i någon av alla Svea rikes kändistidningar.. Vem vet?
Hallon lakrits
Meh, gud så god den här glasspinnen verkar. Lakritsglass med överdrag av hallon-isglass. Vill ha, vill ha, vill ha!
Eneglholmsglass har även glass som ej är baserad på mjölk samt glass utan vanligt socker i sitt sortiment! Kolla in alla styckglassar på planschen!
Var kan man köpa Engelholmsglass? I Stockholm.
måndag 8 juni 2009
Från en bransch till en annan
Håkan Fällman har arbetat med kött i hela sitt liv. Då han intervjuas i Fokus svarar han såhär på Anna Ritters frågor:
Vad tänkte du när du läste om förhållandena i den danska grisuppfödningen?
– Jag blev inte förvånad, alla i köttbranschen är rötägg.
Betalar vi för lite för kött?
– Ja, men det ser ut som en klump marshmallows.
Vad tänkte du när du läste om förhållandena i den danska grisuppfödningen?
– Jag blev inte förvånad, alla i köttbranschen är rötägg.
Betalar vi för lite för kött?
– Ja, men det ser ut som en klump marshmallows.
fredag 22 maj 2009
Gamla män
Grattis på 20-årsdagen familjen Simpson! Tack Matt Groening för samtidssatiren.
Grattis på 50-årsdagen Steven Patrick Morrissey! Tack för musiken.
Rest in Peace Lennart Persson. Tack för orden du skrev till oss och till musiken.
Grattis på 50-årsdagen Steven Patrick Morrissey! Tack för musiken.
Rest in Peace Lennart Persson. Tack för orden du skrev till oss och till musiken.
måndag 18 maj 2009
Vegetarisk torsdag
Jag tycker det är trist för alla skolbarn i den belgiska staden Gent, om inte förslaget om vegetariska torsdagen går igenom.
Dagens Nyheter skrev i veckan en artikel om att de styrande i Gent vill att det varje torsdag endast ska serveras vegetarisk mat i skolbespisningarna i Gent.
Det finns ingen nytta med att äta kött. Försök att ge mig en bra anledning!
-näe, just det, det finns ju ingen!
Dagens Nyheter skrev i veckan en artikel om att de styrande i Gent vill att det varje torsdag endast ska serveras vegetarisk mat i skolbespisningarna i Gent.
Det finns ingen nytta med att äta kött. Försök att ge mig en bra anledning!
-näe, just det, det finns ju ingen!
onsdag 1 april 2009
We are the pigs
I går på t-banan såg jag något som gjorde mig förbryllad. Och äcklad.
En ung kvinna åt en fet, köttig korv samtidigt som en muskulös hund passerade på perrongen utanför tåget.
Den ena doggen i koppel och den andra i bröd.
En ung kvinna åt en fet, köttig korv samtidigt som en muskulös hund passerade på perrongen utanför tåget.
Den ena doggen i koppel och den andra i bröd.
Nightlife
Väldigt mycket och väldigt lite har hänt sedan sist.
Ny månad. Nya nyheter. Nya graviditeter. Nya hemligheter. Nya födslar. Nya dödsfall.
Klinikfest i fredags. Hängde på Vampire Lounge på Östgötagatan med arbetsplatsens "föredettingar" innan. Skippade helt middagen. Väl på festen var de manliga läkarna på de söta, unga systrarna. Jag däremot blev uppraggad av en tjej. På efterfesten på båten Patricia var det köttmarknad och N snedtände. På McDonald´s vid Slussen var det en helt annan köttmarknad. Jag fick med mig AK hem. Vi slirade runt i blötsnön i Aspudden vid fyra.
På lördagen kom Mim. Vi fick ett par underbara dagar tillsammans. Massor fikor, mys, god mat, konst på Liljevalchs och samtal. I går åkte hon, mitt liv blev genast svartare.
Ny månad. Nya nyheter. Nya graviditeter. Nya hemligheter. Nya födslar. Nya dödsfall.
Klinikfest i fredags. Hängde på Vampire Lounge på Östgötagatan med arbetsplatsens "föredettingar" innan. Skippade helt middagen. Väl på festen var de manliga läkarna på de söta, unga systrarna. Jag däremot blev uppraggad av en tjej. På efterfesten på båten Patricia var det köttmarknad och N snedtände. På McDonald´s vid Slussen var det en helt annan köttmarknad. Jag fick med mig AK hem. Vi slirade runt i blötsnön i Aspudden vid fyra.
På lördagen kom Mim. Vi fick ett par underbara dagar tillsammans. Massor fikor, mys, god mat, konst på Liljevalchs och samtal. I går åkte hon, mitt liv blev genast svartare.
lördag 14 mars 2009
Go west
I går eftermiddag efter nattpass efter sömn travade jag i väg till Coop Forum i Västberga. Att ta sig dit gående gör man med livet som insats. Jag klarade mig utan större men även denna gång.
I butiken hände tre saker värda att nämna:
1. En övertrevlig dam kommer fram till mig när jag letar efter Änglamark-tvål; hon frågar mig om jag färgat håret någon gång. Mitt hår är starkt mörkrött mot rödvin/rödlila. Hon gjorde reklam för ett visst företags hårfärg. Jag svarade att jag inte gillar Nutrisse för att deras färgval är så trista och att Pernilla Wahlgren är störande.
2. När jag skulle betala mina egenscannade varor pep det och stod i datorn att jag skulle gå till en bemannad kassa, vilket jag gjorde och sa till det stackars kassabiträdet att "datorn sa att jag skulle gå till en bemannad kassa för avrättning". Vad det egentligen var jag skulle göra var en avstämning, det vill säga att biträdet skulle kontrollera så jag scannat varorna rätt.
Jag överlevde alltså.
3. Min shoppingkorg innehöll väldigt annorlunda varor än de andra kundernas. Min korg innehöll varken läsk, kött, mjölkprodukter, fisk, ägg, chips, godis eller kakor.
I butiken hände tre saker värda att nämna:
1. En övertrevlig dam kommer fram till mig när jag letar efter Änglamark-tvål; hon frågar mig om jag färgat håret någon gång. Mitt hår är starkt mörkrött mot rödvin/rödlila. Hon gjorde reklam för ett visst företags hårfärg. Jag svarade att jag inte gillar Nutrisse för att deras färgval är så trista och att Pernilla Wahlgren är störande.
2. När jag skulle betala mina egenscannade varor pep det och stod i datorn att jag skulle gå till en bemannad kassa, vilket jag gjorde och sa till det stackars kassabiträdet att "datorn sa att jag skulle gå till en bemannad kassa för avrättning". Vad det egentligen var jag skulle göra var en avstämning, det vill säga att biträdet skulle kontrollera så jag scannat varorna rätt.
Jag överlevde alltså.
3. Min shoppingkorg innehöll väldigt annorlunda varor än de andra kundernas. Min korg innehöll varken läsk, kött, mjölkprodukter, fisk, ägg, chips, godis eller kakor.
fredag 13 mars 2009
Porcelain Castle
Jag är ledig den här helgen. Och lever under veckoslutet i singelhushåll med husdjur. J är i Dalarna.
Och det ska bli så skönt. Att vara ledig alltså. Jag ska försöka ta vara på varje sekund. Även om det är tomt utan J.
Imorgon väntar Thåström på Cirkus med Kat. Och så ska jag sovasovasova.
Här hemma i mitt slott av porslin.
(Nu ska jag handla mat och snacks till kvällen.)
Och det ska bli så skönt. Att vara ledig alltså. Jag ska försöka ta vara på varje sekund. Även om det är tomt utan J.
Imorgon väntar Thåström på Cirkus med Kat. Och så ska jag sovasovasova.
Här hemma i mitt slott av porslin.
(Nu ska jag handla mat och snacks till kvällen.)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
