Såhär dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dopparedan funderar jag lite extra. Det känns lite tomt. Nästan lite för lugnt för att vara december.
Jag har visserligen inte sett ett enda avsnitt av SVT´s julkalender (det har inte hänt sedan 1998 då jag var bosatt i norra London). Men mycket är som det brukar och till och med att jag gjort mer juliga saker i december 2009 än vanligt före jul.
Årets julskiva är inspelad och en kopia är skickad söderut.
Jag har bakat lussekatter två gånger och pepparkakor en gång.
Årets julkort är tillverkade, dekorerade och skickade med svenska posten (finns den?).
Tågresan "hem" till Linköping är bokad sedan länge och jag är för första gången sedan jag examinerades som sjuksköterska helt ledig under hela julen.
Jag har bakat kola och nötbräck. Jag har till och med unnat mig en liten marsipantomte från Söderbergs.
Glöggen är hemkokad. Och bortkokad och då inköpt. Och drucken. Ljusen tända.
SVT´s Luciasändning från Växjö domkyrka är sedd (lät det inte lite väl frikyrkligt. Och varför hade alla i Luciatåget sina strutar eller kransar samt Lucian sin krona så långt bak, liksom sluttande, mot nacken på huvudet).
Snö faller. Vägarna är saltade och geggiga.
Årets julkonsert med Take A Note blev succé (som vanligt) och jullåtsgiget förra veckan var uppskattat. I morgon sjunger vi jullåtar på ett nytt gig.
Jag har som vanligt rundat upp till Röda korset när jag handlat och som varje jul de senaste åren skänkt pengar till Stadsmissionen för julfrid till hemlösa, ensamma och utsatta.
Jag har varit på Konstfacks julmarknad.
Julsk*inkan är inhandlad och det välsmakande och snälla fullständigt vegetariska julbordet planeras. Julaquaviten beställd från och Skånen shoppad på Systembolaget.
Jag är bjuden på den näst intill årliga glöggfrukosten (som i år är glögglunch - ännu klistrigare alltså!) på Drottninggatan den 23e.
Vad är det som saknas egentligen?
Är det stressen?
Är det att jag nästan inte kommer köpa några julklappar alls i år?
Är det brist på utarbetad kropp och själ?
Saknar jag utbrändhet i år?
Nä, pyttsan! Inte saknar jag min värkande kropp och det trasiga psyket, som orsakats av det slitiga och människo(-martina-)förminskande arbete jag de senaste åren kallat jobb efter en bachelorutbildning.
2009 är det dags för en energisk, avstressad GOD JUL! Även för mig.
Visar inlägg med etikett djur. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett djur. Visa alla inlägg
tisdag 15 december 2009
onsdag 2 december 2009
När det lider mot jul vs när grisarna lider året om
Näe, jag har inte glömt.
Trots att det är en dryg vecka sedan det, även för blundande inbitna militanta köttätare, uppdagades att även svenska grisar lider har jag alltså inte glömt bort det.
Egentligen skulle jag helst vilja blunda och somna om utan dåligt samvete. Men jag fungerar inte så. Jag kan inte sova när jag vet att tiotusentals djur plågas i djurfabrikerna.
Jag förstod inte skillnaden på att äta en fabriksslaktad gris eller en tamkatt sjuttonde juli 2008. Jag förstår fortfarande inte skillnaden, för mig är det nämligen fortfarande samma sak. Och att inte äta ALLT på djuret du dödat är bara fånigt. Varför skulle det vara äckligare att äta fårhjärna eller grislever än korumpa eller grishals? Varför är en häst värd mer än en gris? Varför är det olagligt att plåga en hund men inte en gris eller en höna?
Till sist en bild (från Djurrättsalliansen) att ha som skrivbordsbakgrund så du inte glömmer bort att äta ett vegetariskt julbord i år (också!).
Egocentrerade köttätare: lycka till med era nya bättre liv!
Veggosar: Ni är mina hjältar. Sanna hjältar.
Trots att det är en dryg vecka sedan det, även för blundande inbitna militanta köttätare, uppdagades att även svenska grisar lider har jag alltså inte glömt bort det.
Egentligen skulle jag helst vilja blunda och somna om utan dåligt samvete. Men jag fungerar inte så. Jag kan inte sova när jag vet att tiotusentals djur plågas i djurfabrikerna.
Jag förstod inte skillnaden på att äta en fabriksslaktad gris eller en tamkatt sjuttonde juli 2008. Jag förstår fortfarande inte skillnaden, för mig är det nämligen fortfarande samma sak. Och att inte äta ALLT på djuret du dödat är bara fånigt. Varför skulle det vara äckligare att äta fårhjärna eller grislever än korumpa eller grishals? Varför är en häst värd mer än en gris? Varför är det olagligt att plåga en hund men inte en gris eller en höna?
Till sist en bild (från Djurrättsalliansen) att ha som skrivbordsbakgrund så du inte glömmer bort att äta ett vegetariskt julbord i år (också!).Egocentrerade köttätare: lycka till med era nya bättre liv!
Veggosar: Ni är mina hjältar. Sanna hjältar.
måndag 16 november 2009
Vegomässan 2009
Samma helg som vi svenskar firar andra advent samt när "Rosa tomtar och mintkyssar" och Konstfacks julmarknad går av stapeln anordnar Djurrättsalliansen (Sveriges trevligaste allians månne?) Vegomässan. Årets vegomässa går i julens tecken. Förra året var det kö in och kö ut. Och det var förståeligt eftersom det fanns så mycket bra att handla. Vi ses där eller?
måndag 12 oktober 2009
Normalitet
Jag önskar så mycket att jag vore en normal, lagom svensk kvinna och att jag var nöjd med det.
Jag önskar att jag inte skulle tänka på alla miljontals kvinnor som bor med barn och hus och man. Att de har hand om huvuddelen av hushållssysslorna och mannen har hand om trädgården och bilen och som inte verkar bry sig om att det är ojämlikt. Och att många kvinnor kanske gillar att arbeta i trädgården och med grovarbetet på husets utsida, men eftersom det är manssysslor gör allt oavlönat arbete inomhus som rörde barnen och hushållet - förutom ekonomin såklart. Att jag inte skulle tänka på alla kvonnor utan sexuella begär, förutom när mannen vill ligga. Kvinnorna har aldrig fått orgasm medsin man, men är glad att han älskar henne och att han har det skönt. Jag önskar verkligen att jag inte brydde mig om detta.
Jag önskar att jag inte påverkades så fruktansvärt negativt av mörker och kyla. Att jag bara klädde på mig och kunde le och glädjas åt att jag var lyckad och levde ett lyckligt liv i ett högerstyrt land där det enda som räknas är kapital lycka.
Jag önskar att jag klarade av att äta kött och på så vis bli slippa bli ständigt påhoppad, utfrågad, förhörd om varför jag bara äter vegetariskt. Jag önskar att jag genom att äta blandkost klarade av att strunta i att hundratusentals djur i köttfabriker lider varje sekund, varje minut, varje timme, varje dygn för att västvärldens människor är för lata för att gå över till vegetarisk kost. Jag önskar att jag inte förstod att fiskarna i haven håller på att försvinna. Att det bara finns sej, sill och makrill kvar av de tolv fiskarter som det fanns hållbara bestånd av i svenska vatten för bara 50 år sedan.
Jag önskar att jag inte var kroniskt sjuk och därför slapp leva med ständig ångest och samvetskval för att jag ätit för mycket, ätit för lite, tagit för mycket insulin, tagit för lite insulin, motionerat för mycket, motionerat för lite samt stressat för mycket och därför bli få hjärt-och -kärlsjukdomar eller att bli blind och njursjuk samt nervpåverkan innan jag fyller 40. Dessutom behöva bli omyndigförklarad av Transportstyrelsen vart tredje år.
Jag önskar att jag kunde vara nöjd med att ha ett jobb och vara kvar på jobbet i många år.
Jag önskar att jag kunde ha normala kvinnliga intressen som exempelvis laga mat, diska, föda barn, ta hand om barn, stryka, tvätta och planera semestrar. Jag önskar att jag skulle passa in bland människor i mentalt arktiskt kalla Stockholm och tycka om att diskutera lägenhetsvisningar i hippa områden innanför tullarna samt barnvagnsmodeller och graviditetsåkommor. Att jag tittade på reklamteve och gick på reklamens budskap om lycka av att shoppa sig en dyr livsstil.
Jag önskar också att jag klarade av att resa utomlands med flyg. Att mitt samvete inte skulle sprängas sönder och samman när jag ens tänker på en flygresa.
Jag önskar att jag var mer normal. Mer lagom. Mer svensk. Mer tråkigt medel.
Jag önskar att jag var mindre konstig. Mindre utstickande. Mindre Mart helt enkelt.
Jag önskar att jag inte var så jävla rädd för att leva. Att jag inte var så förbannat rädd för att varje dag tappa min fasad och bara falla ner i en bottenlös gråt.
Jag önskar att jag inte skulle tänka på alla miljontals kvinnor som bor med barn och hus och man. Att de har hand om huvuddelen av hushållssysslorna och mannen har hand om trädgården och bilen och som inte verkar bry sig om att det är ojämlikt. Och att många kvinnor kanske gillar att arbeta i trädgården och med grovarbetet på husets utsida, men eftersom det är manssysslor gör allt oavlönat arbete inomhus som rörde barnen och hushållet - förutom ekonomin såklart. Att jag inte skulle tänka på alla kvonnor utan sexuella begär, förutom när mannen vill ligga. Kvinnorna har aldrig fått orgasm medsin man, men är glad att han älskar henne och att han har det skönt. Jag önskar verkligen att jag inte brydde mig om detta.
Jag önskar att jag inte påverkades så fruktansvärt negativt av mörker och kyla. Att jag bara klädde på mig och kunde le och glädjas åt att jag var lyckad och levde ett lyckligt liv i ett högerstyrt land där det enda som räknas är kapital lycka.
Jag önskar att jag klarade av att äta kött och på så vis bli slippa bli ständigt påhoppad, utfrågad, förhörd om varför jag bara äter vegetariskt. Jag önskar att jag genom att äta blandkost klarade av att strunta i att hundratusentals djur i köttfabriker lider varje sekund, varje minut, varje timme, varje dygn för att västvärldens människor är för lata för att gå över till vegetarisk kost. Jag önskar att jag inte förstod att fiskarna i haven håller på att försvinna. Att det bara finns sej, sill och makrill kvar av de tolv fiskarter som det fanns hållbara bestånd av i svenska vatten för bara 50 år sedan.
Jag önskar att jag inte var kroniskt sjuk och därför slapp leva med ständig ångest och samvetskval för att jag ätit för mycket, ätit för lite, tagit för mycket insulin, tagit för lite insulin, motionerat för mycket, motionerat för lite samt stressat för mycket och därför bli få hjärt-och -kärlsjukdomar eller att bli blind och njursjuk samt nervpåverkan innan jag fyller 40. Dessutom behöva bli omyndigförklarad av Transportstyrelsen vart tredje år.
Jag önskar att jag kunde vara nöjd med att ha ett jobb och vara kvar på jobbet i många år.
Jag önskar att jag kunde ha normala kvinnliga intressen som exempelvis laga mat, diska, föda barn, ta hand om barn, stryka, tvätta och planera semestrar. Jag önskar att jag skulle passa in bland människor i mentalt arktiskt kalla Stockholm och tycka om att diskutera lägenhetsvisningar i hippa områden innanför tullarna samt barnvagnsmodeller och graviditetsåkommor. Att jag tittade på reklamteve och gick på reklamens budskap om lycka av att shoppa sig en dyr livsstil.
Jag önskar också att jag klarade av att resa utomlands med flyg. Att mitt samvete inte skulle sprängas sönder och samman när jag ens tänker på en flygresa.
Jag önskar att jag var mer normal. Mer lagom. Mer svensk. Mer tråkigt medel.
Jag önskar att jag var mindre konstig. Mindre utstickande. Mindre Mart helt enkelt.
Jag önskar att jag inte var så jävla rädd för att leva. Att jag inte var så förbannat rädd för att varje dag tappa min fasad och bara falla ner i en bottenlös gråt.
onsdag 23 september 2009
30-årsdag
I dag är det trettio år sedan jag fyllde sex månader och fick min söta, fina, älskade nalle.
Han som åkt på nästan lika många resor som jag.
Han som tröstat mig i nöd och lust.
Han som ibland känts som min enda vän.
Han som heter Nattnallen - för att man har honom på natten.
(Det här tänkte jag på Nattnallens 27-årsdag!)
Han som åkt på nästan lika många resor som jag.
Han som tröstat mig i nöd och lust.
Han som ibland känts som min enda vän.
Han som heter Nattnallen - för att man har honom på natten.
(Det här tänkte jag på Nattnallens 27-årsdag!)
fredag 4 september 2009
Fitta
Hanna Fridén och jag har inte alltid samma åsikter om allt. Men en sak vi har gemensamt är att vi gillar fittor. Och vi gillar båda två ordet fitta i beteckning på kvinnans kön.
Nu ska jag laga soppa.
Utan djurdelar eller råvaror som härstammar från djur.
För min skull. För miljöns skull. För djurens skull.
Nu ska jag laga soppa.
Utan djurdelar eller råvaror som härstammar från djur.
För min skull. För miljöns skull. För djurens skull.
Grissjuka
En andra person i Sverige har avlidit relaterat till deras smitta av Den nya influensan (Influensavirus typ A, subtyp H1N1). Fem unga svenskar, varav en gravid kvinna, ligger nedsövda och behandlas med ECMO.
Då känns det lite klumpigt, lite dumt att fett-doktorn, Annika Dahlqvist, går ut med att människor som följer hennes kostråd inte blir grissjuka eller får cancer. I dagens upplaga av DN läser jag dessutom att den Nya Zeeländska proffessorn Jim Mann fördömer hennes diet på lång sikt i en vetenskaplig artikel i den ansedda brittiska medicintidskriften The Lancet. Men Dahlqvist har sagt att hon inte tycker om att läsa ny medicinsk vetenskap. Och det är förståeligt, dagens forskning om mat vid diabetes tyder inte på långsiktigt bra resultat för personer som gått över till LCHF.
Jag är emot LCHF-kosten för att den innehåller i princip bara djurdelar. Då är vi tillbaka på ruta ett: grisar och att LCHF är grymt grissjukt.
I Fokus läser jag om att livsviktiga operationer kan komma att ställas in på grund av influensan. Att extra personal från akutmottagningar och operationssalar kan behövas på intensivvårdsavdelningarna.
Då känns det lite klumpigt, lite dumt att fett-doktorn, Annika Dahlqvist, går ut med att människor som följer hennes kostråd inte blir grissjuka eller får cancer. I dagens upplaga av DN läser jag dessutom att den Nya Zeeländska proffessorn Jim Mann fördömer hennes diet på lång sikt i en vetenskaplig artikel i den ansedda brittiska medicintidskriften The Lancet. Men Dahlqvist har sagt att hon inte tycker om att läsa ny medicinsk vetenskap. Och det är förståeligt, dagens forskning om mat vid diabetes tyder inte på långsiktigt bra resultat för personer som gått över till LCHF.
Jag är emot LCHF-kosten för att den innehåller i princip bara djurdelar. Då är vi tillbaka på ruta ett: grisar och att LCHF är grymt grissjukt.
I Fokus läser jag om att livsviktiga operationer kan komma att ställas in på grund av influensan. Att extra personal från akutmottagningar och operationssalar kan behövas på intensivvårdsavdelningarna.
fredag 28 augusti 2009
Martina frågar
Har inte Fredrik Reinfeldt (aka Adolf) börjat prata ungefär som Göran Persson?
Rent retoriskt är de snarlika.
Den senaste månaden tycker jag även statsministerns fraseringar i svenska språket samt hans meningsbyggnad mer och mer liknar herr Perssons.
Någon som håller med?
Istället för att efterlikna förre statsministern ytterligare har mr Reinfeldt här några förslag på vad han kan sysselsätta sin överklasshjärna med;
Höja kommunalskatten.
Bygga fler billiga hyreslägenheter.
Höja studiebidraget.
Förbjuda köttfabriker.
Kollektiv behåbränning.
Gratis kollektivtrafik i Stockholm.
Få bort kravet att varje lägenhet som byggs måste ha en parkeringsplats.
Ökad lärartäthet i skolan.
Fler vägtullar.
6-timmars arbetsdag.
Fler trevliga och öppna Stockholmare.
Billigare veganska matvaror samt mer närodlat i butikerna.
Höja tobaksskatten.
Lycka till med din nya politik Fredrik. För som skådis är du värdelös!
Rent retoriskt är de snarlika.
Den senaste månaden tycker jag även statsministerns fraseringar i svenska språket samt hans meningsbyggnad mer och mer liknar herr Perssons.
Någon som håller med?
Istället för att efterlikna förre statsministern ytterligare har mr Reinfeldt här några förslag på vad han kan sysselsätta sin överklasshjärna med;
Höja kommunalskatten.
Bygga fler billiga hyreslägenheter.
Höja studiebidraget.
Förbjuda köttfabriker.
Kollektiv behåbränning.
Gratis kollektivtrafik i Stockholm.
Få bort kravet att varje lägenhet som byggs måste ha en parkeringsplats.
Ökad lärartäthet i skolan.
Fler vägtullar.
6-timmars arbetsdag.
Fler trevliga och öppna Stockholmare.
Billigare veganska matvaror samt mer närodlat i butikerna.
Höja tobaksskatten.
Lycka till med din nya politik Fredrik. För som skådis är du värdelös!
onsdag 8 juli 2009
Dilamm
Sitter och läser en gammal Fokus och lyssnar på regndropparnas fall mot fönsterblecket i salongen.
En tår faller tyst från mitt vänstra öga. Varför äter tecknaren och journalisten dilamm. varför skulle någon klok människa vilja äta dilamm överhuvud taget? Vore det inte bättre att lammet fått dia klart sin mamma och blivit ett stort, ulligt, gulligt får (som kunde värma många människor, i många många år med sin ull)?
En tår faller tyst från mitt vänstra öga. Varför äter tecknaren och journalisten dilamm. varför skulle någon klok människa vilja äta dilamm överhuvud taget? Vore det inte bättre att lammet fått dia klart sin mamma och blivit ett stort, ulligt, gulligt får (som kunde värma många människor, i många många år med sin ull)?
tisdag 7 juli 2009
tisdag 30 juni 2009
In Memoriam
I maj i år somnade katten Svea in.
Svea var en huskatt och hann bli 19 år, hon bodde hela sitt liv på Hackspettevägen i Grebo.
Svea älskade att leka i trappor och var en duktig jägare.
Om Svea gillade någon visade hon det gärna, de flesta orkade inte hon göra sig till för - på rent kattmanér.
Svea var högt älskad och är saknad av många.
Vila i frid älskade kattflicka. Vi glömmer dig aldrig.
Svea var en huskatt och hann bli 19 år, hon bodde hela sitt liv på Hackspettevägen i Grebo.
Svea älskade att leka i trappor och var en duktig jägare.
Om Svea gillade någon visade hon det gärna, de flesta orkade inte hon göra sig till för - på rent kattmanér.
Svea var högt älskad och är saknad av många.
Vila i frid älskade kattflicka. Vi glömmer dig aldrig.
tisdag 16 juni 2009
måndag 20 april 2009
Blåsippan ute i backarna står
Hittills har den här dagen varit ensam.
Men fin.
Kanske tack vare lugnet och den valda ensamheten.
Men fin.
Kanske tack vare lugnet och den valda ensamheten.
Jag promenerade till Aspudden där jag tog tunnelbanelinje tretton till Skärholmen.I Skärholmen centrum darrade det av liv.
Människor samtalade med varandra på torget där grönsakshandel pågick.
Människor log. Människor var fyllda med liv. Av glädje.
Jag drog mig mot Myrorna med min stora kasse fylld med kläder och pockets jag tröttnat på. I affären hittade jag flera föremål av pressat glas till fyndpriser.
Väl hemma gjorde jag lite fint invid knuten till den fastighet jag bor i. Ungefär som "Guerilla gardening". Jag planterade ut två ranunklar och några överblommade pärlhyacintlökar.
Jag vattnade och gick in.
Fem minuter senare prasslar det till bakom en av björkarna.
Människor samtalade med varandra på torget där grönsakshandel pågick.
Människor log. Människor var fyllda med liv. Av glädje.
Jag drog mig mot Myrorna med min stora kasse fylld med kläder och pockets jag tröttnat på. I affären hittade jag flera föremål av pressat glas till fyndpriser.
Väl hemma gjorde jag lite fint invid knuten till den fastighet jag bor i. Ungefär som "Guerilla gardening". Jag planterade ut två ranunklar och några överblommade pärlhyacintlökar.
Jag vattnade och gick in.
Fem minuter senare prasslar det till bakom en av björkarna.
Jag vet inte om rådjuret trodde att jag lade ut mat till honom! Det verkade nästan så.
Rådjuret passade även på att smaska i sig scilla-stjälkar och andra nygröna blad (kolla in tungan!). Han åt ganska lugnt men väldigt sansat i över femton minuter, allt medan jag spanade och fotograferade från balkongen.
Innan han gick vidare kollade han in i trapphuset i ett av de nybyggda grannhusen.Jag har hittat ett fantastiskt "blåsippsställe".
Mamma har flera (som för allt i världen inte får avslöjs!) i Grebotrakterna. Mitt ligger nära min hemadress och är så rikt på anemoner att mina ögon tårades av glädje och vårlycka.
Blåsippan ute i backarna står,
niger och säger att nu är det vår.
Barnen de plocka små sipporna glatt,
rusa sen hem under rop och skratt.
Mor, nu är våren kommen, mor
Nu får vi gå utan strumpor och skor.
Blåsippor ute i backarna stå,
varken skor eller strumpor på."
Mor i stugan, hon säjer så:
Blåsippor aldrig snuva få.
Än fä ni gå med strumpor och skor,
än är det vinter kvar, säjer mor.
(text av Anna Maria Roos 1894, melodi av Alice Tegnér 1895)
niger och säger att nu är det vår.
Barnen de plocka små sipporna glatt,
rusa sen hem under rop och skratt.
Mor, nu är våren kommen, mor
Nu får vi gå utan strumpor och skor.
Blåsippor ute i backarna stå,
varken skor eller strumpor på."
Mor i stugan, hon säjer så:
Blåsippor aldrig snuva få.
Än fä ni gå med strumpor och skor,
än är det vinter kvar, säjer mor.
(text av Anna Maria Roos 1894, melodi av Alice Tegnér 1895)
tisdag 7 april 2009
måndag 23 februari 2009
A snowflake fell (and it felt like a kiss)
I förmiddags tog jag på mig alla kläder jag kunde hitta och grabbade tag i kameran. Stövlade iväg i, till en början oskuldsvit, snö.
Tänkte mig gå till Vinterviken. Men i Aspuddsparken blev jag nedbruten av mord. Förskolelärare serverade grillade djur till oskyldiga barn.
Getterna ville komma in i värmen (antagligen för att de skulle slippa bli grillade och uppätna).
Den ena av Aspuddsparkens två katter fångade jag på bild. Barnen jagade dem.
En av hästarna käkade lugnt sitt hö.
På väg hem gladde två rådjur mig i snön.
Uppenbarelsekyrkan mellan Midsommarkransen och Aspudden är ståtlig.När jag gick hem hade bilar och snöskottning förstört det vita.
Allt var brunt och förstört.
tisdag 10 februari 2009
Underdog
Weimaraner måste vara en av jordens vackraste hundraser.
Och ytterligare en anledning till att välja en vegetarisk livsstil.
Bilden har jag lånat från Cute Overload. På den nätsajten finns allt som oftast underbart söta djur, dock ger jag inte mycket för kategorin "cats ´n´ rack", som är mestadels sexistisk.
Och ytterligare en anledning till att välja en vegetarisk livsstil.
Bilden har jag lånat från Cute Overload. På den nätsajten finns allt som oftast underbart söta djur, dock ger jag inte mycket för kategorin "cats ´n´ rack", som är mestadels sexistisk.
torsdag 7 augusti 2008
The cat and the city
Stella.
Mat eller familj?
Ätas eller gosa med?
Egoism eller altruism?
Värdelös eller värdefull?
Fiende eller vän?
Ätas eller gosa med?
Egoism eller altruism?
Värdelös eller värdefull?
Fiende eller vän?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
