kära Maria

Jag vet inte om det har med alla godnatt-sagor att göra. Eller kanske beroende på mina läsande föräldrar. Eller Monica på Grebo bibliotek.

Själv tror jag att Maria Gripe har något att göra med mitt så frekventa läsande. När jag var i 7-10-årsåldern plöjde jag igenom "Tordyveln flyger i skymningen", "Agnes Cecilia - en sällsam historia", Skuggserien (fantastiska "Skuggan över stenbänken", "...och de vita skuggorna i skogen", "Skuggornas barn" och "Skugg-gömman"), trilogin om Hugo och Josefin, "Glasblåsarns barn" (som gjordes som stämningsfull film 1998 med Stellan Skarsgård och Pernilla August i huvudrollerna, filmen kändes förövrigt väldigt osvensk) samt Majas favorit "Tre trappor upp med hiss".


Maria Gripe gick bort efter en kort tids sjukdom 5/4. Jag sörjer, men är såklart lycklig över att ha fått uppleva hennes underbara böcker.

låååångfredag

Sitter hemma utan ägg eller kycklingar. Kanske skulle måla "no egg"-paketet i vackra vattenfärger?

Solen skiner och ger växterna i fönstret mot Årstaviken/Globen energi att fortsätta leva i denhär onda, onda världen.

Köpte lite skivor igår (jo, jag vet att jag är lite gammalmodig som fortfarande köper cds, när det är billigare och bättre för miljön att ladda ner. Men jag tycker om att hålla i ett nysläppt album och bläddra bläddra bläddra i konvolutet, digi-pack är min absoluta favorit!); Lasse Lindh: "Jag tyckte jag var glad", som är sådär lagom lasse-lindh-ig (jag har förövrigt spelat "Twister" med honom - jag vann!), Frida Hyvönen: "Pudel", som verkar jäkligt bra, gamla Edsonsångaren Pelle Carlberg: "In a nutshell", som är lite The Smiths fast svenskare, Logh: "North" som är mer som suveräna debuten efter "vilse i rocken" i förra skivan ("The raging sun") samt Labrador, "100", som jag faktiskt inte lyssnat på ännu (har hört säkert hälften av låtarna innan!).

På väg hem från en hemskt stressig kväll på jobbet i spökbussen igår lyssnade jag på "Det kommer bara leda till nåt ont" en superb duett mellan Säkert! och Laaksos sångare Markus Krunegård som jag har som soundtrack på min myspace-sida för tillfället. Repeat är bra.

Väl hemma drack jag Yogite. Åt Änglamark-skorpor och läste "Ont Blod" av Denise Mina.

(Är det någon som tröttnat på att klicka på alla länkarna än?) hehe.

Varför tillverkar Clarks Originals alla sina skor av djurhudar? Fan, så mycket snyggt. Men skulle jag köpa ett par så skulle jag ha kasst samvete VAREVIGA gång jag hade på mig dem eller när jag såg dem på hallmattan.
Dessa är mina favoriter. (Riktiga Martina-skor! Eller hur!)
Varför var jag tvungen att födas med (och fortsätta vårda) ett så dåligt samvete?

Och så gläds jag åt att agusons singel "Mr Johnsons klagosång" finns ute i landets skivbutiker (finns det några kvar?).


Glad påsk!

odling

Jag tror jag ska börja odla på balkongen.

Någon som har fler tips på var man kan handla frön? Nätbutik eller traditionell spelar ingen roll. Dock är kravet att jag ska kunna ta mig till butiken genom gång/cykel/buss/t-bana/pendel/spårvagn/internet.

cyklist... men inte så länge till?

Jag gillar verkligen det borgliga styret i Stockholm... Läste det senaste beslutet i dagens DN.

kawaii

Kawaii är hett. Och har varit inne i ett par år nu. Det blir faktiskt inte mindre gulligt för det!


I Japan är det döstort med kawaii-prylar.

Gå in på sanrios hemsida och gå vilse medan du kärar ner dig i de söta tuggummirosa väskorna, inredningsprylarna, smyckena och annat. Min favorit är Fender-stratan längre ner i inlägget!

coloncancer

Om ni, kära bloggläsare, mot all förmodan (det är vetenskapligt bevisat att vegetarisk kost (i synnerhet vegansk) är skyddande mot all slags cancer och särskilt i tarmarna - och ni är väl vego?) skulle bli drabbade av cancer i colon (grovtarmen) så se till att inte ha bukfetma.

Magen blir nämligen jäkligt svårt för kirurgerna att operera i och att suturera ihop en bukhinna och tjockt subcutant (underhuds-) fett är näst intill omöjligt. Anastomosläckage och öppen buk samt svår organsvikt med dagar/veckor på intensiven, månader på vårdavdelning och år av rehabilitering kan vänta. Om inte döden väntar...

Helt plötsligt framstår en stomi som himmelriket!

Göteborg vs Stockholm

Jag har fått en del halvarga kommentarer för min "göteborgarattack". Jag vill försvara mig. Jag tycker inte illa om Göteborg. (Min bror har på sina resor träffat många roliga personer från väst. Till exempel han som läste samma tidningsupplaga av Göteborgsposten VARJE dag i 3 år!)

Och jag tycker inte illa om göteborgare. Faktum är att jag har 1000 gånger svårare för människor som bor i kungliga hufvudstaden Stockholm.

Många människor jag träffat ute på resor är från Götet. En liten del är konstiga (ungefär lika stor andel människor som är från till exempel Linköping, Umeå eller Fagersta) men det som gör en göteborgare lättare att umgås med är att de (gravt generaliserat) alltid är glada och öppna, även utan alkohol.

Har ni någon gång försökt prata med en 08a du inte känner? Det har jag, det är i princip omöjligt (de onyktra i Tantolunden och tanterna på t-banan undantagsvis!) och således inget att rekommendera. Brudarna tittar på en och plutar med läppglansskinande läppar samtidigt som de drar i "over-sized-tröjan" och stapplar iväg.


Varför har så många stockholmsbimbos hesa röster? Och bor det enbart blonderade fjollor i Nacka och på Värmdö?

I Göteborg luktar det hav. Salt och räkor. Skratt och spårvagnsgnissel hörs.

I Stockholm luktar det illa. Avgaser och övergött Östersjövatten. Stressande, springande fotsteg hörs i t-banans unkna mörker.

I lördags försökte jag vara trevlig mot några tjejer på Republik mellan Stadsbiblioteket och Humlegården. En satt med ryggen mot mig hela kvällen. Jag vet inte, men jag tycker det var ganska nonchalant! Och vääääldigt mycket STOCKHOLM!

Illamående

Jag mår illa.

Jag vet inte om det beror på Calici-virus (vinterkräksjukan) eller av att jag tänker på att jag i två dagar blivit utsatt för Calici-smitta i mitt arbete och att jag vid dethär laget borde vara smittad av det otäcka viruset.

Jag har aldrig varit vinterkräksjuk. Men jag har hört att det är vidrigt. 15-20 % av alla människor får inga symtom på Calici, däremot för de smittan vidare. Jag hoppas att jag tillhör de lyckliga (?) 15-20 procenten.

Oavsett hur det ligger till mår jag illa. Och det är inget jag rekommenderar.

Sköna Gröna Cloetta

I ishockeyns slutspelstider är det väl ingen Linköpingsbo som vill läsa om musik och festival?


Artikel om Sköna Gröna Cloetta finns i lördagens Östgöta Correspondenten (även kallad "Corren"). Jag tror det blir drag!

(Och så kanske jag får veta vem den anonyme Martina-hataren är, DET ser jag fram mot!)

bra grejer!

Jag har inte provat att beställa något själv, men det verkar lovande.

Veg shop har en massa billiga och smarriga alternativ till kött. Bland annat är jag nyfiken på Jerky´s. Kanske som Mama-noi´s "Moo dee deo"?

konstig?

Ibland känner jag mig verkligen som det "svarta fåret".

Idag känns det som jag passat in i omgivningen. Som om jag vore normal. Som om jag inte hade konstiga elaka tankar om mig själv i samband med att jag umgåtts och fungerat med andra männsikor.

Och jag vet inte ens om det är bra eller dåligt...

Aguson (3)

Agusons duett med Plura (Mr Johnsons klagosång) finns med bland utmanarlåtarna på Svensktoppen denhär veckan. Hade jag vetat om det i helgen hade jag kanske stått ut med att höra Annika Jankells babblande i en och en halv timme.

Ni som är statistiskt utvalda rösta inte likt Hansi på den gaml tradiga hitlåten "Du är min man" med BAO och Helen Sjöholm. Rösta på något nytt, på något fräscht!

Madonna -hora

Sitter och lyssnar på morgonpasset i P3. Jag måste börja lyssna oftare på P1.

Just nu en fånig intervju med en Isabel Adrian som på sin blogg skriver om det så kallade Madonna/hora-komplexet. Detta är att killar får status av att ligga medan tjejer blir horor om de ligger med många (skillnaden var att jag kunde skriva det smartare än hon sa det!). Är detta något nytt? Är detta något att uppmärksamma?

Isabel verkar HELkorkad. Jag hinner tänka bimbo, men jag vet att jag kan sortera in folk i vissa fack utan att ha vetenskapliga bevis. Jag surfar således in på hennes blogg och får skinn på näsan. Lilla Isabel länkar till stureplan.se och FHM. Språket på sidan är värdelöst. Åsikterna ännu värre. Om det ens räknas som åsikter...

Var i Sverige tror ni hon kommer från? Just det, Göteborg.

jobbhelg

Datorn brusar. Fläkten är igång och tar bort vackra ljud från Säkert!, Marit och Regina Spektor (placeringen är inte optimal, men vad fasen ska man göra när man bor två personer och en kissekatt på 30 kvadratmeter?).

Våren har letat sig fram. Plockade lena, vårtecknet videung på vägen hem från pendeln igår.
På morgonen är det minusgrader
och jag vill bara krypa ner under ett varmt och mysigt täcke och bli omfamnad.
Somna om och vakna
i 30 grader,
hängmatta
och kärlek.

Det är sommartid och jag hade inga problem att vakna eller att klara söndagen trots att avdelningens patienter snarare passar på IVA än på en kirurgisk vårdavdelning på grund av deras sviktande hälsa. En ung patient jag haft hand om i helgen undrade i lördags eftermiddag hur jag kunde klara av att vara sjuksköterska, varför jag ville arbeta som syrra. När jag någon timme senare stod och sög pus ur en öppen buk frågade jag mig detsamma.

Ibland har inte ens Mart svar på tal.

musikminne

Augusti 1995. Solen steker i Linköping city. Har precis börjat ettan på Folkungaskolan. Känner mig viktig, snygg och glad.

Karin är lyrisk och tar mig leende till en av dåvarande tiotalet skivbutiker i Linköpings city. Vi ställer oss och lyssnar på debutskivan av ett nytt band från Eskilstuna.
"Sista låten på skivan har den vackraste texten av alla", säger Karin, "jag trodde inte en kille kunde skriva så fint och poetiskt".

Karin bor sedan ett par år i London (hennes pappa försöker och har i flera år försökt få henne att flytta till Linköping, förjäves). Vi träffas numera inte på lektioner, gymnasiefester eller på Kanarieöarna-resan i november 1995. Det är trist att inte ses mer än som bäst ett par gånger per år. Karin är skitrolig och får alla i sin omgivning att bli på bra humör, hon är en fantastisk lyssnare och en hejare på att få saker att hända. Jag längtar efter att höra ditt skratt Karin!

Och skivan då? Jag syftar såklart på Kents självbetitlade album och låten "Frank". Både skivan och låten håller än. 11,5 år senare. I en helt ny stad. Med en helt ny karriär.

28 i dag!

Sitter i min födelsedagsmorgonrock och äter Turkisk peppar. Lyssnar på The Shins. Har precis kokat en box kikärtor och lagt i frysen.

Har fått blommor genom blomsterbud. I eftermiddag ska jag få ytterligare ett bud.


Idag öppnar en ny modegalleria i gamla Debenhams. Bland annat Topshop kommer ha en ny "flagship store" där. Känner inte för att trängas med galna shoppare där, inte idag iallafall.

Det är mulet ute. Och kallt. Och blåsigt.

Imorgon arbetar jag kvällstur (14-21.30) och på söndag 6.45-16. Det brukar gå bra, dock ska ju klockan ställas om på natten mellan lördag och söndag. Alltså blir resultatet en timme mindre sömn. Usch.

Men först ska jag vara glad och må bra på min alldeles egna födelsedag! Någon som uppmärksammat mig och min 28-årsdag är Tobi. Tack!

idag är dagen..

...som jag sitter hemma och flagar bort solbrännan och väntar på att ångesten ska försvinna i att jag börjar jobba. Torr luft gör slemhinnorna i näsan således också torra. +2 grader. Mulet. Vårdagjämning.

Klockan är strax efter 5 p.m i Thailand. Alltså dags för Happy Hour på SeaSide, Koh Pha-Ngan, Haadrin sunset beach. På mattor på stranden på första parkett till den kommande solnedgången. 40 baht (8 SEK) för alla små (33 cl) öl OCH stor (64 cl) Chang. Igår var det Fullmoon party (tur och skicklighet att jag missade det!).


Jag fyller år på fredag. 28 år. Johan och jag ska äta på Lao Wai. Mums. (Och nej, jag är INTE trött på asiatisk mat!)

hemma...suck...

Sitter hemma. Lyssnar på datorns brus och Juni Järvi.

Hade trott att våren skulle varit här nu. Hade hört från flera säkra källor att det i städerna åts glass och dracks bubbelvin i parker och på bänkar. Det regnar, snöblandat. + 2 grader är inte vår. +2 är vinter.

Imorse ville jag inte stiga upp ur sängen. Visste att jag skulle frysa. Hade ångest. Som sitter kvar. Som påmålad och fånig. Jag vill vara kvar i drömmen. Jag kan ha turistmage bara jag får vara kvar i humiditeten. Hettan. Mitt i kärleken. I hängmattan.

Timmarna innan bussen till flygplatsen gick satt jag på trottoarkanten på Khao San Road. Pratade med människorna. Åt ananas och Pad Thai. Drack öl. Luktade, tittade, lyssnade, kände och smakade, liksom insöp stämningen. I bussen grät jag till tonerna av Kent (Mannen i den vita hatten (16 år senare)), ville inte hem. Och väl hemma förstår jag varför. Varför kan inte jag "nöja" mig med ett vanligt arbetarliv som de flesta andra? Varför måste jag komplicera till det?

Visst det var underbart att träffa älsklingsJohan. Fantastiskt gott att äta lasagne med grönmögelost (trots att Johan glömt köpa vin!). Skönt att sova i en mjuk säng. Härligt att klappa Stella till spinnande.

Men jag längtar i allafall tillbaka, jag kan inte undgå att undra hur Yao på Sunside bungalows på Koh Pha-Ngan har det. Hur dansk-amerikanska Kevin ska lyckas exfoliera sig utan min hjälp. Vem killarna med de rosa-blommiga surfshortsen vid poolen på Rambuttri Village Inn nära Khao San Road ska försöka imponera på när inte jag är där. Vem som ger de först så gulliga kanadensarna Matt och Chris dåligt samvete efter att de betett sig som svin. Hur Christopher klarar sig vid Happy Hour:n (kl 5-7 pm) utan Mickes, Jossis och mitt sällskap. Vem som äter upp tofun som Sao på Contact bungalows på Koh Phayam köpte till mig. Hur gick det med Blue´s och Tex´nykterhet efter barens stängning. Vem den sura på Seashore är extra sur mot när inte jag finns där. Och jag undrar hur Micke, Jossi, mama, Noi och Boom har det i Korat.
Livet fortsätter. Jag sitter här, med kroppen full av upplevelser och glädje. Men hur kommer det sig att bröstet är fullt av ångest?

Bangkok

Sitter matt och matt efter frukost bestaende av ananasjuice, te och megastor bananpannkaka pa ett internetstalle och begrundar gardagen.

Hela resan gick mycket smidigt. jag satt ute pa baten och lyckades varken branna mig eller fa solsting. Nattbussresan mellan Surat Thani och Bangkok gick sa bra som den kunde, men jag maste erkanna att air-con-buss-luft inte ar det roligaste att forsoka sova i. Jag lyssnade pa Laakso pa ipoden och snackade med en supertrevlig engelsk kille som var ute pa en halvarsresa, han hade rest i Thailnad en manad och hade saledes 5 kvar i bland annat Australien, Nya Zeeland, Kambodja och Vietnam. Snacka om att jag var avundsjuk.

Jag bor asdyrt! 118 kronor natten. Dock ingick tval, rena lakan, varmvattensdusch och air-con som jag direkt stangde av. Det basta med hotellet ar att det har pool pa taket. Jag ska kolla in den senare idag. "Maste" shoppa nu.

Och sa maste jag meddela att jag knappt gick och la mig i forrgar. jag drog ut pa det tills myggen borjade ata upp mig.

Mamma behover inte vara orolig mera, jag har traffat en massa trevligt folk har redan. jag ar inte ensam.

Slutligen vill jag tacka Micke och Jossi av hela mitt hjarta for att ni "tagit sa val hand om mig under de 3,5 veckor vi rest ihop. Battre resesallskap finns inte!

Nu ska jag ata frukt, pad thai och majskolvar i ett dygn innan jag tar minibusstaxi till flygplatsen.

Hej da Haadrin!

Jag hoppar i vagorna pa Haadrin sunrise beach.

Jossis luftmadrass fick agera strandbar!

Jag gillar dethar stallet anda. Vi fick en trist start med okade bungalowpriser en svettig eftermiddag. Vi har bott bra i alla fall med tanke pa att baren har Happy Hour med 40 baht (8 kr) for en stor beer Chang (64 cl).

Jag har varit kass i magen till och fran i en vecka nu och magsacken har krympt. Detta marker jag genom att jag inte kan ata mer an halva till 2/3-delsportioner. Forvanta er alltsa inte nagon olstinn buk pa mig vid hemkomst.

I morgon smaller det. Jag aker till Bangkok. Och bara sa ni vet tanker jag inte lagga mig ikvall! Jag vill inte att semestern ska ta slut!

Haadrin

Dethar kanns sa javla konstigt. Jag sag fram emot den har jakla trippen till Koh PhaNgan sa lange och sa ar det bara skit. Mycket har andrat sig sedan bara for ett ar sedan. Bungalowpriserna har gatt upp med nastan 100 % pa bar ett ar. SJUKT!!!!

Det kanns sa fel att ha langtat hit, och sa bara ar det fel och dumt. jag kanner mig som 14 och korkad.

manniskorna har ar typ fodda 83 och senare och ar sminkade, rakade och valstylade. jag ar mest sunkig pa min semester. Eller sa ar de hippies och 45...

Inom de narmaste dagarna maste jag sola. For att atminstone ha nagot att visa upp nar jag kommer hem...

Vi sager sa. Batturen hit var iallafall kul.

Kram

Ranong

Kom till charmiga staden Ranong vid halv fem-tiden i eftermiddags. Jossi, Micke och jag fick med oss pizza fran Nois restaurang Multikulti, pa Koh Phayam. Om vi ar kassa i magen i natt vet vi varfor. Pizzan ats namligen inte forran for nagon timme sedan...

Micke och den beromda motorcykeln pa Ao Yai, Koh Phayam.

Igar hade jag lektion tre i MC-korning! Det blev en solskenshistoria tillslut. Ett hematom under vanster kna ar resultatet och minnet av korningen! Jag gav mig ivag pa egen hand efter solbad pa lilla stranden Ao Kai Kwai. Till en av ons tre mataffarer for att kopa vatten. jag kom dit, sakert och bekvamt. men nar jag skulle tillbaka till bungalowstallet var det en hund pa vagen som rorde pa sig och jag fick valja pa att 1) kora pa hunden, 2) aka omkull eller 3) kora i diket. Jag valde alternativ nummer 3 och puttrade laaaaaaangsamt ner i diket. En snall thailandare var snabbt och hjalpte mig fa ut motorcykeln ur diket och jag korde fnittrande till Contact bungalows.

Jag har haft ont i magen sedan igar. Jag vet inte om det beror pa elaka bakterier i tarmarna eller smaangest over att aka tillbaka till Sverige och kylan.

Solnedgang i Ranong.

Koh Phayam

Kom fram till lugna bilfria (!!!) on Koh Phayam vid gransen till Burma for ungefar ett dygn sedan. Hela on bar pa en lukt av forruttnade Cashewnotsfrukter. Det ar inte bara ackligt. Det ar lite charmigt ocksa.

Jag har tva Geckoodleagg och tva geckos som vaktar aggen i taket pa min bungalow. Se bilden!

Bungalown ar bra att bo i forutom att den innehaller ett zoo med odlor och spindlar samt att madrassen ar sa hard att jag vaknade typ 15 ganger av att jag holl pa att fr trycksar i sacrum, pa axlarna, pa ryggraden och revbenen, pa handlederna och pa hoftbenen. Ja, jag vet att det inte ar synd om mig...

Idag tog jag min forsta moturcykellektion. Micke var lararen och den var gratis, (kanske jag bjuder honom pa en Chang ikvall!) och for att vara forsta gangen jag kor en MC sa gick det bra. Micke var makta imponerad! Det var ratt kul ocksa. Lektion tva ar imorgon.

Huvudvagen pa on.

Drinkar for 8 kr styck i Ranong!

Jag svettas och ar ledig, nasta vecka har jag ju semesterlon ocksa.

Men jag kan inte undga att langta lite till underbara Koh PhaNgan och "staden" Haadrin.

Amanda och Maria pa Chaweng beach, Koh Samui.

sista kvallen med brudarna

I morgon drar vi mot Ranong. Micke kor. Med ar ocksa Jossi och Mama. Den sistnamnde ska operera ogonen i Bangkok.

Har precis blivit bjuden pa middag. Mama har efter sju ar fortfarande inte fattat att jag ar vego. I Thailand ar allt kaos, men detmesta funkar! Naja, det finns frukt!

Igar var alla fem i turistiga Chaweng (systrarna P fortaljde dock att Chaweng var riktigt oturistigt och billigt i jamforesle med Kata beach pa vastkusten av landet...). Lag pa stranden och lyckades branna pannan och nasan. Imorse sag jag dock inte ut som en clown langre, det mesta av rodnaden hade lagt sig.

Pa eftermiddagen idag tog jag en underbart skon timmes proffessionell oljemassage for 250 baht (50 kr). Efter det dracks olen i systrarnas kyl upp.

Nu ska jag fortsatta vara trevlig och darmed forsoka vara lite social.

Nathon

Igar var Micke och jag i Nathon och kollade in t-shirttryckare, stampelmakare och at Dairy Queen-glass.

Ikvall ska vi ta med oss Jossi och systrarna P for nattmarknad i samma stad. Det handlar inte om en marknad med klader och krimskrams, utan snarare om mat.

Stallet vi at pa igar kvall paminde snarare om "The Fawlty Towers" an en restaurang. Det var lite skoj faktiskt. Dock var jag for trott for att tycka mycket av det vi upplevde var roligt.

Den nya baragaren som har sin bar pa tomten pa Seashore (det bungalowstalle jag bor pa) haller pa att renovera baren, vilket medfor mycket ovasen och skrap. Det ar inte bara darfor jag saknar de sota Aussiekillarna som drev baren innan. De spelade bra musik och var sadar lackert smaalkoholiserat trevliga efter att ha drivit baren i 2,5 manad at en mycket alkoholiserad gammal Aussie. Kom tillbaka Blue och Tex!

And the truth is...

Mamma och pappa akte igar. Det kanns lite tomt.
Men redan vid lunchtid kom Maria och Amanda fran Linkoping och fyllde upp deras tomrum. Iallafall delvis.

Idag har jag mest legat i hangmattan och last, Arne Dahls "Ont blod". kan verkligen rekommenderas.

Man blir lite seg i skalle har nere, harom dagen nar jag skulle losa korsord klarade jag knappt av att losa "Latta krysset". A andra sidan far jag utmarkt traning i tyska, franska, engelska och thailandska.

Resrutten ar i princip klar. Det verkar inte som om resan kommer innehalla nagot annat land an Thailand. Till helgen planerar Micke, Jossi och jag en resa till Ranong pa vastkusten av landet, efter det ska vi uppleva lugna oturistifierade Koh Phayam for att sedan parta i Haadrin pa Koh PhaNgan. Slutligen blir det shopping och gratis poolpa taket i Bangkok. Men ingenting ar bestamt.

paradis

Maenam beach i solnedgang

sota thaibarn finns det gott om!

mama 1 och mama 2 vid snoppstenen

Maenam

Har borjat fa lite farg. I allafall i ansiktet.

Jag hade ju tankt lagga ut bilder pa bloggen. for att slippa skriva sa mycket. Men jag forstar mig inte pa denhar gamla datorn (till och med aldre an min arbetsplats datorer!). Nar jag kopplar in kameran i datorn hander inget. Det brukar ju alltid komma fram en ikon.

Ska forsoka med en annan dator en anna dag.

Haromdagen blev jag vackt klockan fyra av en australiensisk kille jag snackat med kvallen innan. Han hade sett en hemsk olycka dar thailandarna bara stod bredvid och sag pa. Ingen hjalpte till. Hjalten gjorde hjartkompressioner och ringde ambulans. Tydligen ar det sahar i Thailand. Den som ringer ambulans far sta for sjukhuskostnader om den skadade inte ar forsakrad. de flesta ar inte forsakrade. Saklart madde aussien kasst och var glad att jag var sjukskoterska, eftersom jag var van vid att lyssna. I dag akte killen vidare till Koh Tao, han sa inte hejda, antagligen blev han sur over att jag lat honom ga fran min bungalow..

Igar var vi runt med Nois bil. Akte runt on. Kollade pa sevardheter, bl a en mumiefierad munk, stenar som ser ut som de manliga och de kvinnliga konsorganen och utsiktsplatser. Vi kakade i en mysig fiskeby pa ons sodra (oturistiga) del. Gott och vaaaldigt thailandskt. Vi hann ocksa med lite shopping i Nathon (ons storsta "stad").

Nu ska jag bada i det turkosa klara ljumna havet. Sedan tar jag nog en Chang (landets godaste ol).

Livet gar vidare...

FRAMME!!

Sitter och svettas pa Nice tour & travel vid Maenam beach. Intar en cola light och svettas! Har precis shoppat lite apoteksvaror sasom jodlosning (for sar), bomull, tandkram, myggolja, monkeybalm (for myggbett, omma muskler och annat) samt matvaror i shoppen bredvid; ett sexpack vatten, chips med norialgsmak, vykort och frimarken.

Resan har gatt bra. Inga missoden an sa lange. Kunde dock bara sova 1 timme pa planet mellan Helsingfors och Bangkok! Finnar kan dricka sprit liksom ryssarna! Finnairs plan ar dock fraschare an Aeroflots! Samui flygplats maste vara varldens vackraste. Att ga ner med planet over bergiga och frodiga on Koh PhaNgan for att sedan landa over i solen guldglansande Big Buddha var maktigt! Att sedan bli skjutsad i nagon slags buss utan fonster till en "hydda" dar jag mots av mamma, pappa, bror och mama (Nois mamma) var eb\n perfekt avslutning pa resan.

Jag maste tillsist uttrycka kanslan av en iskall beer Chang pa bungalow-verandan och ett ljummet dopp i det stora turkosa: GAAAAHHHHH!

Bilder kommer.

Sveriges baksida

Jag har skrivit om det förut, men det tål att upprepas: Göteborgare är inte kloka.

I dag hörde jag om hur det fungarar på Sahlgrenska. Nu snackar jag universitetssjukhus. På nämnda sjukhus sopsorteras det inte. Det finns inga kärl för mediciner i tablettform (som är utdelad i mdicinkopp, men som patienten tappat på golvet/ inte velat ha,som syrran råkat tappa på golvet eller som passerat utgångsdatum). Vidare finns på Sahlgrenska en tunna gemensamt där personalen kan slänga nålar och antibiotika.

Jämför det med de två sjukhus jag arbetat på som båda sopsorterar kartong, papper, hårdplastförpackning, batterier, glödlampor, metall och två sorters glas. Där inte miljöskadliga produkter som exempelvis medicinsk bensin får användas. Vi slänger förpackningar som innehåller eller innehållt antibiotika för sig, mediciner i tablettform i en speciell behållare, stickande och/eller skärande i en behållare och dessutom finns smittoförorenat avfall i en annan förpackning. Dessa olika avfall lämnas och tas vara på på olika ställen.

Nu förstår jag varför Göteborgs vatten aldrig vinner priser för god kvalitet. Men där kanske patienterna bara behöver ta 500 mg (en styck) Paracetamol eftersom 500 mg finns i ett glas vatten.

Göteborg är Sveriges baksida, alltså röv.

seg utbildningsdag

Idag på utbildningen för nyanställda sjuksköterskor inom GastroCentrum Omvårdnad skrev jag en lång harang om hur tråkigt det var att sitta där i princip utan kontakt med någon. Pappret slängdes, men funderingarna finns kvar.

Jag kände mig verkligen ensam. Fruktansvärt ensam.

Jag har rest ensam. Jag har kommit till städer och utbildningar där jag inte känner någon. Jag har alltid kunnat passa in. I alla fall i någon sub-grupp. I denhär gruppen är jag verkligen alien. jag har absolut ingenting att säga dessa syrror och jag lovar att de inte är intresserade av att säga något till mig heller. Det var då det slog mig:

Att Stockholmstjejer i 25 årsåldern inom vårdyrket generellt sett är svårt att få kontakt med.

Jag tycker att jag passar hyffsat in på min nuvarande avdelning, det var likadant på hand i Malmö och under alla mina kliniska utbildningar. Jag tycker att jag fann mig väl tillrätta när jag var au pair i London och på teaterutbildningen på Marieborg, under mina ensamresor och bland mina kursare på sjuksköterskeprogrammet. (Där finns och fanns i och för sig inga 25-åriga välmejkade sjuksköterskor med högklackade skor och uringade toppar).

Att inte ha NÅGOT att säga till flera personer i en grupp har ALDRIG hänt mig förut. På en 18-årsfest (ca 1997) var det bordsplacering och jag hamnade bredvid en skitsnygg kille, som jag spanat en del på. Dock var det helt omöjligt att snacka med honom.
Hur tror ni kvällen slutade? Jag la in en stöt på Joel istället. Honom kunde jag prata med.

intolerans vs mjölkfrämjandet

För ett par veckor sedan började min mage krångla då och då. Framförallt fick jag plötsligt isättande värk någon timme efter matintag. Först var jag helt säker på att det var celiaki (glutenintolerans) som skapade smärtan. Det är ökad risk för celiaki vid diabetes typ 1 (den typ jag har).

Efter ett par dagar kopplade jag snarare ihop värken och "bubblet" med laktos. Efter laktosintag genom lightglass kom magen igång. Det enda jag käkar som är gjort av mjölk är just lightglass och ost.

Med risk att bli förföljd och arkebuserad av mjölkfrämjandet hävdar jag härmed att mjölk INTE ger starkare ben.


Varför är celiaki, Crohns sjukdom och andra tillstånd av irriterad tarm överrepresenterad i länder där folket intar laktosrik kost?
Varför har svenska tonårstjejer som dricker mjölk till maten lägre hemiglobinvärde än de som dricker vatten?
Varför är diabetes mellitus typ 1 överrepresenterat i länder där populationen dricker mjölk? På Linköpings hälsouniversitet pågår forskning som rör om det finns ett samband mellan laktos och diabetesinsjuknande. Spännande, tycker i allafall en vegoförespråkande diabetiker...

Ida drar till Kina imorgon. På konstnärsuppdrag. Av stipendiepengar. Jag ska träffa Katarina på kvällen. På söndag åker jag. Kommer ha bloggen som "resedagbok", var inte helt nöjd med den resdagbok som jag hade vid förra Thailandsresan.

Vi säger väl så!

Stridhs måleri

Visste ni att John Stridh har ett systerbolag, en målerifirma?

koldioxidutsläpp

I dagens upplaga av DN läser jag om resandet och koldioxidutsläppen. På denna sida kan dn (i samarbete med någon klimatkunnig på KTH) räkna ut hur mycket CO2 man släpper ut genom en flygresa (välj mellan massor destinationer i hela världen). Min Bangkokresa belastar jordklotet med 2.36 ton koldioxid. På något (konstigt) sätt kan resenären också betala en liten summa till olika biståndsprojekt i fattiga delar av världen. Och på så sätt få sitt dåliga samvete lite mindre dåligt. Enligt klimatsidan kostar min resa 250 svenska kronor till välgörande ändamål.


Mitt dåliga samvete är jättekasst. Och jag tror inte att det vare sig blir bättre eller sämre av om jag betalar 25o spänn till biståndsprojekt.

Här kan man läsa o fem vägar till ett minskat utsläpp. Jag ligger ganska bra till i de tipsen. Men jag känner mig ändå som en bov.

En egoistisk brottsling.

Saltå kvarn

Jag fullkomligt äääääälskar Saltå kvarns produkter.


Saltå kvarn har nästan allt jag behöver för att laga smaskiga maträtter och äta goda mellenmål och frukostar. Produkterna är biodynamiskt odlade och finns i välsorterade affärer (till exempel brukar coop och hemköp ha bra sortiment, i princip alla Saltå kvarns produkter finns på Goodstore).

Mina favoriter bland alla deras produkter just nu är barsjabröd, pumpakärnor, grahamsskorpor och alla juicerna. Saltå kvarn har även ett samarbete med ekologiska vinodlare och säljer goda ekoviner till restauranger.

Mums!

Gott och blandat!

Sitter och dricker en kopp kaffe, Hazienda, tillagat i fantastiska maskinen MockaMaster. Kaffet på mitt arbete har aldrig varit äckligare! Men hemmakaffet är underbart svart och hett.

Idag är sista dagen på nästan fem veckor som jag ska arbeta "som vanligt". Nästa vecka har jag utbildning 8.00-16.00 varje dag. Alltså inte jobba på riktigt. Min farmor säger (sa när hon var frisk, nu är hon mest likgiltig) att det inte är "riktigt arbete" att jobba på kontor. Ett "riktigt jobb" är att arbeta med kroppen, till exempel på yrken som är "riktiga" är: industriarbetare, vårdbiträde eller lokalvårdare.
Hon skulle bara veta hur det är att vara sjuksköterska. I Nöjesguidens senaste upplaga fanns ett reportage från SöS-akuten.


Ikväll spelar L´amour à trois musik ihop med Clitspit! på Södra teatern. Kristoffer Poppius skrev om det i DN´s pappers-nöjesbilaga "På Stan" idag.

frukost/lunch/middag/mellanmål

Jättegott och jättenyttigt. Som äppelsmulpaj.

Koka 1,5 dl eko-havregryn, någon matsked valfritt kli, 3 dl vatten och lite salt i ca 3 minuter. Rör om då och då.
Undertiden det kokar: Grovriv ett rött äpple. Hacka lite osaltade nötter/mandel eller solrosfrön. Lägg allt i en djup tallrik/skål. Ta typ 1 tsk kanel o lite kardemumma o häll över i skålen. Häll i gröten och strö lite fruktsocker över om du tycker om sött.

Käka grova mackor med naturell tartex och saltgurka till.

Lös en sudoku och hjärnan håller sig i trim ett tag till.

Lycka till.

vårddilemma

Det blev värre än jag trodde och jag kan rada upp ett antal fler yrken jag praktiserade på arbetet i fredags och igår.

Fredagen blev stressig med mycket springande. Sov väl sisådär 4 timmar på natten till lördagen på grund av megakänning klockan 2.
Lördag morgon tog jag buss 134 till Årstaberg (massor folk, brukar ju vara ensam på 6.06-bussen (nästan 6.08 förövrigt!) på lördagar och söndagar!). Tar mig till jobbet, höll på att halka omkull tre gånger, bland annat i "farliga trappan" (som Maja skulle sagt!) där nattpersonalen haft det slitigt med patienter drabbade av panikångest och livströtthet under natten.
Ahhh, en som skulle jobbat heldag sjuk. Jippi (ironi)! Ringer runt till hela jäkla personalstyrkan inklusive timvikarier. Inget napp. Ger upp vid ca halv åtta. Okej, vi får vara fem personal och lägga ner ytterligare krut på att få in någon till kvällen av de som inte svarade i telefonen en lördagmorgon mellan kvart i sju och halv åtta.
Vi fick inte in någon. Inte till kvällen heller. Jag kan sorgligt nog säga att de patienter jag hade ansvar för inte fick någon god omvårdnad under gårdagen. Jag gjorde det som skulle göras, inte perfekt, men så bra jag kunde.

Igår firade Johan och jag att min Malmölägenhet är såld och att jag kommer få ca 25% mer än min årsinkomst i veckan. Vitlöksbröd, thaigryta med tofu och kokosmjölk och lite senare en pava Rotari.

Sedan fick jag mens. Var vaken mellan 2 och halv 5 på grund av mensvärk som inte ville ge med sig. Trots Ibuprofen och vetevärmare.

Idag är jag trött. Mycket trött. Johan tror det är bakfylla. Jag misstänker utbrändhet light och sömnbrist. Men det hade varit lättare att fixa mig om jag varit bakis..

näe...

Näe...
Ska strax käka lite för att sedan gå alla trappstegen ner till Liljeholmstorget coh till hållplatsen för Tvärbanan. Åka med den två stationer till Årstaberg där förhoppningsvis pendeln mot Södertälje går oförsenad. Gå av i Fleminsberg och gå ett antal hundra meter på plaskvåt asfalt till vackra (ironi!) grå betongbyggnaden som är Karolinska universitetssjukhuset Huddinge och på sjunde våningen där min avdelning K71-73 finns.

Jag vill inte gå ut idag. Det är mulet. Dimmigt. Någon plusgrad. det ska regna hela dagen och kvällen.

Idag vill jag bada bastu. Läsa Denise Mina´s "Det heligaste". Kolla på nya avsnitten av Grey´s Anatomy och ER. Äta veganvraks morotssoppa. Gosa med frivillig.

Eftersom jag inte är en slö person utan ambitioner har jag ett arbete där jag försöker göra mitt bästa (för vem?) utan att slita ut mig samtidigt som jag försöker att bli stimulerad. Men jag vet inte om det kallas stimulans att min vattenflaska slängs trots namnlapp på eller att bli så stressad över att inte hinna göra det arbete jag som sjuksköterska "borde" göra, det vill säga ägna mig åt omvårdnad. Det ämne jag har en högskoleutbildning i.
Näe... Jag "tvingas" vara sekreterare, transportör, mattant, servitör, städerska, vaktmästare, undersköterska, läkarassistent, kurator, telefonist, läkare, vårdbiträde, frisör, detektiv... Hur många av dessa yrken tror ni jag är kvalificerad i?

Näe... just det.

ledig torsdag

Jag tror jag mår lite bättre idag. har visserligen inte gjort något speciellt ansträngande än. Tänkte ta en sväng till söder och sedan city. Ska nog svälja ner 400 mg ibuprofen först. Så att jag verkligen orkar ta mig hem igen!

Jag har friskanmält mig nu. Kommer alltså arbeta i helgen.

I tisdags blev jag fotograferad på arbetet. Kommer vara med i nästa nummer av "Karolina". Det smäller inte lika högt som Handkirurgiska kliniken på UMAS tidning; "Nypan" (när kommer den som internettidsskift?).

Karolinska universitetssjukhuset Huddinge
... snacka om sjukhusserie...

I eftermiddag hoppas jag att "Green wing" ska vara klart för påtittning! Vet någon vad den brittiska sjukhusserien som ska vara superrealistisk heter? Svar tas tacksamt emot!

Katten försöker "gräva ner sig" under en ullfilt. I solen.

Nu ska iallafall jag ut till solen!