Våren har letat sig fram. Plockade lena, vårtecknet videung på vägen hem från pendeln igår.
På morgonen är det minusgrader
och jag vill bara krypa ner under ett varmt och mysigt täcke och bli omfamnad.
Somna om och vakna
i 30 grader,
hängmatta
och kärlek.
Det är sommartid och jag hade inga problem att vakna eller att klara söndagen trots att avdelningens patienter snarare passar på IVA än på en kirurgisk vårdavdelning på grund av deras sviktande hälsa. En ung patient jag haft hand om i helgen undrade i lördags eftermiddag hur jag kunde klara av att vara sjuksköterska, varför jag ville arbeta som syrra. När jag någon timme senare stod och sög pus ur en öppen buk frågade jag mig detsamma.

1 kommentar:
Så fräsch!!!
Skicka en kommentar