Gott nytt år

Härmed tillönskas alla bloggens läsare ett riktigt gott nytt indie-år!

Nu var glada julen slut

Oj vad det var länge sedan jag publicerade ett inlägg.

Jag skyller på julen.

Denna plågoande som dyker upp varje år när dygnet är som mörkast. Mittemellan stämningsfullt Lucia-firande och ångestskapande nyårsfylla.

Julen, som inte alls skänker den frid som sig bör. Den svenska julmaten är ett enda stort mord-bord.

Många föräldrar handlar så mycket julklappar till barnen att ungarna kvävs i plast. Efter det blir de små liven matade med kött från julbordet, i tron att vegetariska alternativ inte existerar. Att människan är den högst stående individen och att vi människor därför måste äta djur.

Visste ni förresten att Kanadagås-jackor och andra jackor med pälsluva i själva verket har tagit pälsen från kattungar - levande flådda. I Kina äts det ungkatt, lika egoistiskt som att låta sin föda innehålla grisar och andra djurs muskler. Äldre katter smakar tydligen segt och gammalt, alltså ingen risk att köttätare käkar upp min mums!

Kvinnor och män

ah, va fan spyr du?

Jaha, detta var ju muntert!

Vinterkräksjuke-epidemi lagom till jul.

Sitter på SöS och väntar på Calici-virus med andra ord.

Tips!
1. Sök inte vård under vinterhalvåret.
2. Sätt inte din fot på köpcentra eller stormarknader samt åk inte buss, tunnelbana eller andra fordon som du delar med andra människor under epidemitider.
3. Skaffa inte barn.
4. Träffa inte vänner, bekanta eller andra människor mellan november och februari.
5. Sola, viruset är nämligen känsligt för UV-ljus.
6. Tvätta händerna och använd handsprit. OFTA!

Alltså. Isolera dig och umgås bara med dig själv och naturen. Eller dra utomlands.

Music when the light go out

Nu vänder det!

Det blir ljusare för varje dag.

Ska åka till SöS för nattarbete om ett par minuter. Ska försöka hinna lyssna på brorsans LHC-demolåt som jag ska försöka hitta på något kör-arrangemang på.

God jul!

Så mörk är natten

I dag är det vintersolståndet, årets mörkaste dygn.

Låter rätt så dystert.

Men solen har skinit på människorna, mörkret är således inte lika mörkt då.

Du är så rädd

Den senaste veckan har tre personer blivit brutalt rånade och nerslagna i min neighbourhood rapporterar lokaltidningen Mitt i Söderort.

I fredags kväll misshandlades en man med sparkar i ansiktet. Rånarna fick tag i en mobiltelefon.

I torsdags eftermiddag attackerades en 60-årig man med slag och sparkar. Rånarna kom över en kamera, läkemedel och en mobil.

Meningslösa rån. Ska man behöva vara rädd så fort man är ute?

Mer jul

Sedan den förste december och ända fram till julafton pågår DN Kulturs jultävling "Illustrerade klassiker".

Varje dag publiceras en illustration ritad av Stina Wirsén, där det gäller att kunna sina klassiska romaner. Bilden är ganska rakt av tagen ur någon scen ur klassikern.

Det är jättekul, liksom förgyller och glänser lite extra ikapp med utebelysningar och glitter! Jag borde dock läsa fler klassiker har jag märkt! Sedan finns en annan diskussion angående vad som gör en roman till en klassiker! Den frågan är svårare än jultävlingen!

Ni kan väl också roman nr 14!? (Bild från DN)

För er som inte prenumererar på DN finns jultävlingen även på nätet! Lycka till!

To be gone

2009 vill jag bannlysa (utan inbördes ordning):

* Kött i affärer.
* Tät överläppsbehåring, alltså mustasch.
* Ökad andel arbetslösa människor.
* Bortregnad sommar.
* Trasig mobiltelefon.
* Sjukdom hos nära vän/anhörig.
* Krig.
* Djurplågeri.
* Brist på blod i sjukhusens blodbanker.
* Nedläggning av bibliotek.
* Uppgörelser mellan MC-gäng.
* Klisterlappar med nazibudskap.
* Fullbordade våldtäkter.
* Utbredning av öknar.
* Polernas issmältning.
* Resistensutveckling av antibiotikum.
* Höjda priser på ekologiskt och närodlat.
* Pälsindustri.
* Psykiatriska vårdens nedrustning.
* Mindre pengar till skolor och vård.
* Miljöfarliga färgämnen i kläder.
* Barnarbete.
* Onödig biltrafik.

The three kings

I dag staterade jag på Södra bar för några av de sista scenerna i millennium-serien.

Träffade massor roliga människor (aka statister!) och jag måste säga att teamet bakom kameran var mycket mer professionella än de tidigare produktioner jag varit med i.

Jag håller fortfarande på att traggla mig igenom sista delen i triologin. Jag tycker den är seg. Och överdriven.

Här kommer solen

Solen skiner!

Jag kan inte ens minnas när jag såg himlen senast!

Nu MÅSTE jag ut!

Önskevisan

För att redogöra alla oklarheter om vad jag vill ha i julklapp kommer här min önskelista:

* Rent vatten till 100 hushåll i en månad från Svenska kyrkan.
* Myggnät, Mässlingsvaccin och nötkräm från Unicef.
* Pengar skänkta till Stadsmissionen Stockholm.
* Att alla rundar upp till förmån till Röda korset vid julklappsinköpen!
* Får, hygienpaket, trädplantering och borrhål för vattenbrunn.
* En kalender för 2009 så jag kommer ihåg när jag ska arbeta och träffa kompisar.
* Böcker: "Hon var ingen Florence Nightingale" av Åsa Moberg, "Namnbrunnen" av Inger Edelfeldt, "Människohamn" av John Ajvide Lindqvist och "Sista kulan sparar jag åt grannen" av Fausta Marianovic.
* Kattvakt.

Och såklart Åbro Sigill julöl (ytterst välsmakande och välkomponerat ekologiskt julöl med mindre sötma och mer beska, tillverkat i Sverige) och Saltå Kvarns biodynamiska vörtbröd (ett inte för sött och mycket välsmakande vört) till julgröten med överdos av kanel!

Elevator action

Lusse Lella

Var på stämningsfull Lucia-konsert i Storkyrkan i går. Adolf Fredriks musikklasser och musiker från Lilla Akademiens kammarorkester gjorde sitt bästa för att förhöja konserten till en underbar konsert!



I publiken fanns många föräldrar samt far-och morföräldrar och syskon till de lussande eleverna. Vilket är i sin ordning. Klart att barn ska få följa med på kulturella upplevelser, men om barnet tappat tålamodet kan ju mamma eller pappa, mormor eller farfar ta med ungen ut från konsertlokalen en stund, istället för att försöka trösta barnet/gåträna bland publiken och då störa både musikerna och besökarna. Jag tycker det är respektlöst mot övrig publik i allmänhet och mot musikanter och kör i synnerhet eftersom de övat hårt sedan i början av hösten för detta event.

Efter konserten åkte J och jag till Karin för paj-middag med vin. Och Lucia-firande på SVT. Från fantastiska Malmö. Och det var trevligt att de befann sig på handkirurgens vårdavdelning. Jag längtar tillbaka dit!
På hemvägen fick vi vänta fjorton minuter på Fruängen-tåget på Slussens tubstation, men det gjorde inget! Tre flickor i högstadieåldern (troligtvis från Adolf Fredrik eftersom de var klädda som tärnorna i Storkyrkan) underhöll mig och övriga tunnelbaneåkare med Luciasånger i tvåstämmigt. De tjänade bra med pengar under den kvart vi väntade!

Jag kan inte minnas att föräldrar hade kvar skrikande bäbisar och överaktiva småbarn i konsertlokalerna när jag uppträdde på 1990-talet i Linköping eller när jag insöp Lucia-sånger i Linköpings Domkyrka när Maja och övriga elever i Linköpings musikklasser lussade där. Kanske jag har förträngt alla barnskrik, kanske har föräldrar i Stockholm en annan syn på barn och sin egen identitet eller har föräldrarollen ändrats överallt.

Läs mer om Lucia här. Och här.

Circus

I går var jag väldigt mycket "medel-Svensson". Och det var inte fel, tvärtom!

Vid halv tre-tiden kom Micke, Jossi och Tobi och hämtade upp mig och J. Sedan åkte vi och parkerade bilen på Narvavägen och gick till KGB (bar) på Malmskillnadsgatan.

Efter det åt vi middag på T.G.I Fridays vid Stureplan, åkte sedan taxi till Cirkus och såg urskoj show med "Uggla, Ulvesson och Rheborg" avslutade kvällen med en tjeckisk öl på O´Learys på Storgatan, där vi förövrigt stötte på Peter "Foppa" Forsberg - fast Micke trodde först det var Pontus Gårdinger.

Mr Clean

I dag var jag på andra och sista dagen på två-dagarskursen i vårdhygien för sjuksköterskor och barnmorskor på Södersjukhuset.

Förra veckan fick vi bland annat lära oss angående basala rutiner om hygien, om vad de olika handskar vi i vården använder tål och inte tål, om kärlkateter-relaterade infektioner i vården samt om MRSA. Dagens program var mer intressant med information som kändes mer adekvat och konkret. Vi fick goda råd samt undervisning om bland annat VRE (Vancomycinresistenta Enterokocker), ESBL (Extended Spectrum Betalactamase), urin-kateterisering, sjukdomar som smittar via blod (Hepatiter och HIV), anvisningar och rutiner inom provtagningar, Tuberculos samt om virus som orsakar diarréer.

Medan ni mår illa av ordet "VINTERKRÄKSJUKAN" kan ni läsa denna sorgliga prognos angående resistens hos bakterier.

Utbredningen av nydiagnostiserade MRSA-positiva personer stiger varje år. Hittills i år har nästan 1100 personer i Sverige anmälts MRSA-positiva.
ESBL, som så sent som i februari 2007 började anmälas av de svenska laboratorierna, sprids fort. I februari till juli 2007 anmäldes drygt 1100 nya fall, hittills i år har det hittats 2400 nya fall.
VRE sprids fortfarande mest i Stockholms län. Förra året hittades ca 50 nya fall i hela landet, i år ligger siffran på 435 nya fall (hittills).

Jag lovar återkomma med mer info om detta ämne, då jag tror att, resistensutvecklingen för antibiotika kommer fortsätta samt att alla dessa resistenser snart kommer klassas, liksom MRSA, som samhällsfarlig, anmälningspliktig sjukdom.

Visst blir man lite rädd?

Vår julskinka har rymt

DN rapporterar från en undersökning gjord av SLU om att djur ofta får övernatta i väntan på avlivning på svenska slakterier. På åtta kvadratmeter får högst tolv grisar vänta på döden. Ofta blandas grisar från olika gårdar, då kan det bli slagsmål. (Tänk själv att bli nära omgiven av individer du inte känner sista natten före din säkra plågsamma död. Ärligt talat, hur spännande låter det?)
Om grisarnas kroppar innehåller för mycket stresshormoner vid slakten blir köttet ljust och sladdrigt.


På ett av Scans slakterier, som ligger i Skara, dödas ungefär 3000 grisar bestialiskt per dag inför julen. Gör svinen, klimatet och dig själv en tjänst; ät vegetariskt till jul.

Hjälp

Jag prenumererar på Sveriges bästa serietidning "Hjälp!".

I onsdags tog jag med den som tunnelbaneläsning. Dock märkte jag på ett fullsatt tåg att tidningens tema var sex. Varje serie handlade på något sätt om sex, den ena snuskigare än den andra. Där satt jag rodnande och bläddrade frenetiskt för att hitta någon mindre "publikt pinsam" serie.
Tillslut slog jag ihop tidningen och började skratta.
Då rodnade medpassagerarna runt om mig istället.

Prenumerera på Hjälp! du också!

PS Nu ska jag läsa tidningen ihop med J...

December Days

Sitter och planerar årets julskiva och dricker rödvinsglögg med ekorussin och mandel.

Förra årets album var lätt att göra eftersom både samlingsskivan: "Oh no... it´s Christmas" samt EP:n "A Christmas party with the Sweptaways & friends" kom ut i handeln före jul.

I år finns bara Glasvegas julalbum som alternativ till Phil Spectors fantastiska samling från 1963.

Vilken julskiva är er favorit?

Don´t save it all for christmas

I morgon har kören Take A Note sin årliga julkonsert i aulan på Frans Schartaus Handelsinstitut (mellan Ersta Sköndal Högskola och den Norske kirke på Söder).

Biljetterna tog slut i onsdags!

Det är bäddat för succé. Håll hårt i din biljett, du som lyckats få tag i en!
Morgondagens julkonsert kan mycket väl vara årets konsert, med tanke på hur dåligt det gick på repet i tisdags! Körens klädsel kan mycket väl påminna om begravning med jultema... (Jag får inte ha min av mamma ärvda 70-talsklänning (- den är FÖR julröd!) eftersom övriga kören är klädda i svart som sotaren). Käraste, kära publik, klä er färgglatt!

Stella julen 2007, med sin julklapp. "Begravningsklädd", med julrött sidenband!

Tänk om tvivlet inte fanns

Det finns många tankar bland världens människor. Kan man ens förstå hur en annan individ tänker?

Att försöka se objektivt på en annans subjektiva känslor är inte lätt. Att bilda sig genom litteratur samt samkväm med andra människor, med olika bakgrund, ålder, åsikter, livsmål och/eller tro är essentiellt för att kunna försöka förstå människors olikheter.

Vi har alla vår egen erfarenhet och uppväxt som format oss till de individer vi är och hur vi förhåller oss till människorna runt omkring oss i omvärlden.


Eftersom våra känslor är subjektiva och egna utifrån oss själva kan väl inte min känsla av glädje vara fel? Jag vet att jag egentligen inte borde vara lycklig och glad eftersom många på den här planeten svälter, har cancer, arbetar för slavlön, föds upp i bur och blir päls/kött, fryser, är hemlösa, inte har råd att köpa julklappar, är ofrivilligt isolerade eremiter samt är arbetslösa.
Ska jag fortsätta ha dåligt samvete för att jag har fast jobb med god lön, familj, pengar till mat samt rätt till fritt yttrande för att jag ibland tvivlar?

(Framåt är bakåt och bakåt är fel)stopp!

Jag funderar på att sluta blogga.

Vad tycker allmänheten? Svara snarast på frågan som följer.

1. "Ja, sluta med din egoistblogg. Jag hatar dig!".

X. "Ja, sluta blogga. Det är helt ute!"

2. "Nej, din blogg är rolig att läsa!"

Lost in the city lights

Min uppväxt var lite som Bullerbyn. Många skulle tycka att den inte skulle bli bra film eftersom den var alltför trygg och egentligen ganska ospännade.

Till första advent, efter att första ljuset tänts och fikat inmundigats, vid eftermiddagsmörkrets ankomst, brukade mamma och jag ge oss ut på spark-färd i Grebo.
Vi tittade på adventssljusstakar och stjärnor i villafönstren samt stämningsfull utebelysning i de välskötta villaträdgårdarna.

Det var aldrig någon tävling vem som hade MEST belysning eller FINAST belysning.


Detta var en fin tradition som jag minns med värme och som fortfarande gör mig varm i hjärtat. Det var vackert att se alla människor i villorna i ljuset av orangefärgade pappersstjärnor umgås med varandra. Snön gnistrade och yrde i sparkens framfart.

Sparkföret blev sämre med åren på grund av att gatorna började saltas och sandas mer frekvent.

På väg hem från arbetet i går kväll tittade jag i husens fönster och såg förutom en del adventsljus mest blått teveljus. Och jag såg inte en enda spark. Det kändes ganska tomt.