Breathe

I dag var jag hos min husläkare och fick astmabehandling. Turbohaler utan kortison. Och jag ska till astmasköterskan och genomgå spirometri.

I vila var min lungkapacitet mycket bra. Jag skulle vilja göra PEF-testet efter att jag cyklat upp för backen från Årstaviken till SöS.

Man kanske skulle bli astmasköterska. Det låter rätt soft.

Brother & sister

I dag skickade jag ett brev till brorsan.


Med ett brev och en god överraskning i. Hoppas brevet kommer fram. Jag litar mer på den indonesiska posten än den svenska...

Ditt hjärta måste gå sönder

Vaknade av P3 nyheter (som förövrigt borde kallas "Nyheter i klartext 2", eftersom nyhetsuppläsarna är ÖVERtydliga) som berättade att tyskarna hade drabbats av fler hjärtinfarkter än vanligt under fotbolls-VM 2006.


Det jag började fundera på var: Vilka drabbades av hjärtinfarkterna? Var det åskådarna eller deras partners.

DN hänvisar till en ny studie i medicintidskriften The New England Journal of Medicine, och jag fick svaret att under Tysklands viktiga matcher under fotbolls-VM 2006 var frekvensen för hjärtinfarkter högre än annars. De flesta som drabbades var män över 65 år som redan hade andra riskfaktorer för hjärtinfarkt (till exempel diabetes, övervikt och tidigare hjärtsjukdom). Vilka var den näst vanligaste gruppen som fick hjärtinfarkter under fotbolls-VM då? Kvinnor i 40-45-årsåldern som fick sköta hushåll och barn och samtidigt försöka koncentrera sig på matchen (givetvis hemma, medan ena handen rör i matkastrullen och den andra håller i 1-åringen samtidigt som hon försöker få de äldre barnen att göra läxorna och inte bråka. Sedan ringer telefonen och en väninna vill latte-fika med barnen dagen efter)? Vem blev intre stressad över att läsa det där?



Har hon inte fått hjärtinfarkt än, lär hon få det snart. I Sverige drabbas 47 % av alla kvinnor av hjärtinfarkt och symtomen för kvinnor är ofta inte de klassiska symtom som vi läser om i böckerna. De symtom som man tänker på när man hör ordet hjärtinfarkt är bröstsmärta som strålar ut i vänster arm och tryck över bröstet. Kvinnor får ofta mer diffusa symtom som illamående, olustkänsla och ont i mellangärdet.

SVT visar just nu en dramaserie i tre delar med bland andra Paprika Steen, Solveig Ternström och Loa Falkman som handlar om just hjärtsjukdom och kvinnor. Första delen visades i måndags, men går att se på svt´s hemsida. Jag blev positivt överraskad över att manuset höll så god kvalitet samt den goda regin och de överlag fina skådespelarinsatserna. Serien heter Om ett hjärta och kan ses i SVT (eller på webben) på måndagar klockan 20.30. För regin står Erik Leijonborg som regisserade Tusenbröder och manuset är skrivet av Anders Weideman på initiativ av Solveig Ternström.

Vem sa att jämställdhetsdebatten inte behövs?

You´re with me

Världens bästa Marit (Bergman) som numera bor i New York gör tre konserter i Sverige i april.

Det första jag gjorde när nyheten slog mig var att lägga om mitt schema så jag är ledig dagen efter spelningen!


Marit spelar 4e april på KB i Malmö, kvällen efter på Storan i Göteborg och 6e april på Nalen i Stockholm.

Kolla in Marits hemsida och anmäl dig till hennes låtprenumeration här!

Mimmi, är du på?

Pengar är allt

Malin Porserud och Sofia Magnusson, två sjuksköterskestuderande på Sophiahemmets högskola i Stockholm har startat uppropet "Inte under 20 000 :-" mot sjuksköterskors dåliga löner i allmänhet och nyutexade syrrors löner i synnerhet!

Och många är det som tror sjuksköterskor tjänar mer än de gör. På Liljevalchs konsthall i söndags träffade jag på ett överklasspar som, liksom jag, studerade konstverket "Vägen till jobbet", ett bildspel taget med mobilkamera om tre olika personers väg till arbetet. Den första personen tjänade 20 000 kr, den andra 22 500 och den tredje 27 500 kr. Överklassparet trodde den tredje var en sjuksköterska. Det de skulle veta är att medellönen för sjuksköterskor utan specialistkompetens inom landstinget i Sverige i november 2006 var 22.881 kronor/månad.

Läs mer om uppropet och lönerna här! Uppropet finns även på Facebook, gå med i den gruppen vetja!

Smells like teen spirit

I går trotsade jag svenska biopubliken genom att inte kolla på Arn.

J och jag tittade på Juno. 16-åriga Juno MacGuff blir gravid med grannkillen Paulie Bleeker. Hon beslutar sig efter att ha varit på en abortklinik för att föda barnet och adoptera bort det. Men Juno stöter på en hel del svårigheter på vägen.

Juno är regisserad av Jason Reitman som gjorde "Thank you for smoking" och är en fin välgenomtänkt indiefilm med ett otroligt välskrivet manus och ett mycket bra foto. Ellen Page och Michael Cera är som gjorda för rollerna som Juno och Paulie. Dessutom innehåller filmen kanonbra musik!

Mitt förslag är att kolla in filmen och bli lika kär i Juno som jag blev!

Ten o´clock I´m almost done

Har äntligen köpt mig ett armbandsur.

För julklappspengarna från mamma & pappa. Tack kära, kära ni.
Och välkomna till Stockholm i veckan. Välplanerat (och välspäckat) program utlovas!

Death of a harvester

Så är det snart dags för tävlingen Årets kock.

Eller ska vi kalla den årets kuk? Eftersom det sedan starten 1983 endast varit EN endaste person med fitta som vunnit. Och hur är det nu det ser ut i folkhemmet? Lagar kvinnan eller mannen mest mat? Påminn mig!

Eller kanske årets kadavertillagande? I och för sig är det inte konstigt att många av rätterna innehåller grädde eller andra mjölkprodukter eftersom den största sponsoren är Arla och att rätterna sedan innehåller muskelslamsor från oskyldiga djur som helst av allt vill ha någon att krama om kan jag inte ens tänka på utan att spy/få ont i magen/gråta.

Varför har de flesta kockar en sådan otrolig köttfixering? Borde inte råvarokunskap premieras vid en tävling att laga mat? Borde inte en av rätterna som lagas vara GI-anpassad, vegetarisk eller åtminstone lite miljövänlig? En sådan kocktävling skulle jag vara intresserad av!

They´re building walls around us (2)

Var på Liljevalchs konsthalls vårsalong i dag. Jag blev fullkomligt kär i Malmö-illustratören Sara Blohmés tyg "Och alla levde lyckliga i alla sina dagar". Det kostade cirka 8000 kronor. Det är jag absolut villig att betala, för ett underverk på min vägg. OM jag hade fått bo större någongång!


Alltså, om J och jag hade fått bo i en tvåa, hade alltså även Sara Blohmé blivit glad. Det finns en butik i Malmö (Liebling) som säljer hennes kort! RUSA dit och köp!

Sedan käkade J, Christel och jag galettes på crêperiet 4 knop på Svartensgatan på Södermalm. Mums!

Waste of paint

Linköpingsfödde Fredrik Strage måste vara en av media-Sveriges roligaste! Läs hans recension på Idol-Maries (Marie Picasso) turnépremiär här.
Och förbered dig på att garva, som du aldrig garvat förut!

Och förresten blir jag inte direkt mer sugen på att gå och kolla på hennes konsert!

Monday Morning

Läste DN som vanligt i morse. Tidningen fanns utanför dörren (efter ett drygt två veckors långt strul med först portlåset och sedan tidningsbudets lättja att strunta i att dela ut tidningarna i fastigheten). Mycket intressant läsning. Söndagens upplaga är nästan FÖR lång. Och FÖR intressant. Söndagens ekonomidel är till exempel den enda ekonomidel som för mig anses intressant eftersom den handlar med om vardagsekonomi och innehåller tester på vardagliga tingest.


Det är lite deppigt att måndagens upplaga är ungefär en tredjedel så tjock som söndagens, och således innehåller mycket mindre läsning.

Say Goodbye

I dag säger jag "förväl" till den superduktiga och trevliga AT-läkaren jag haft nöjet att arbeta med de senaste veckorna. Inte nog med att hon var bra mot patienterna, hon hade även social kompetens och en anmärkningsvärd pondus utan att vara dryg mot alla i arbetslaget (teamet!!).


Tack Anna och lycka till i läkarkarriären! Det kommer gå jättebra för dig! Hoppas jag får lyckan att arbeta med dig igen!

Sugar & Lime

Har just avslutat en fantastiskt god Caipirissima. Älskade J muddlade lime med fruktsocker samt hällde i ljus rom och krossad is för en njutfull drink.

Caipirissima är som en Caipirinha, fast med ljus rom istället för Cachaça. Om man använder mörk rom blir det en Monte Cristo.

21/1 fick jag ett sms från Micke :"Tja, ä på samma hotell i Ranong som förra året. Imorn drar vi t Samui, hoppas allt ä bra mä er. Tropikerna saknar dig, kom vetja ;) drink ikväll, 8kr! Kram & hälsa"

Så Micke, detta är mitt svar: "Jag har druckit en god drink. Den kostade mer än 8 kr trots att den intogs i Sky Bar Nybohov och jag frös hela tiden. Ska käka ute med Johans mamma, ena fastern och hennes make ikväll. Jag kan inte komma till Sydostasien i år. Jag sparar nämligen semesterdagar till nästa vinter då jag ska åka HELA jäkla mörka frysvintern. Dessutom klarar sig inte min arbetsplats utan mig. I dag fick vi en patient som endast snackar Thai, några tyckte jag skulle vara tolk, jag tyckte inte det, eftersom jag inte tror patienten skulle svara att hon mådde bra på min fråga angående hennes mående. Dessutom verkade patienten varken sugen på mat eller skämt, och det är ju matord och kwai-ord jag kan. Hälsa P-sson, Kapunka, Tobi, Joooooosi, Stöld och Noi-familjen. Och glöm inte bort att jag fryser här i Sthlm där det regnar/snöar/haglar nerifrån (värre än Gbg, där det tydligen regnar från sidan, och Malmö där det regnar uppifrån). Nu ska jag äta saltlakrits"

Helg igen

Min kära vän Ida Selbing har konstutställning på Passagen i Linköping sedan en knapp vecka tillbaka. Utställningen Investigations har hon tillsammans med fotografen Lovisa Ringborg, som gick i parallellklass till mig sex år i musikklass.

Läs om utställningen här och en (positiv) recension här.

Så, nu har alla Linköpingsbor och annat pack, någonting att göra den här helgen. Lycka till!

Up In The Sky

My mistake

Jag reste biljettlöst tur och retur Stockholm C - Linköping C i går. Det var intressant.

På ditvägen gick det kanonbra. Den kvinnliga tågvärden var väl påläst angående det biljettlösa systemet.

På hemresan var tågvärden en sur mustaschman. Han hade "glömt" sin lista på biljettlösa resenärer och har fräckheten att bli sur på MIG! Eftersom jag inte förstod vad han menade när han frågade om jag reste på id-kort eller på SJ Prio sa jag att jag var inloggad i SJ Prio när jag bokade resan och lämnade fram både mitt körkort och mitt SJ Priokort.
Han sa: -om det står id obligatoriskt på sms:et reser du med idkort.
Jag sa: -Det står inte det i sms:et.
Han sa surt: -om det står id obligatoriskt på sms:et reser du med idkort.
Jag sa: Men det står inte det i sms:et!
Han sa surare: -Då reser du med SJ Prio. Och så lämnade han tillbaka mitt körkort och drog SJ Prio-kortet i läsaren.
Sedan sa han snäsigt: -om det står id obligatoriskt på sms:et reser du med idkort.

Jag satt och läste "Hundra procent fett" av Liv Strömquist och den gav mig styrka. Jag undrade lite varför HAN var så sur när han utövade patriarkatets makt på mig!


"Hundra procent fett" är en seriebok som är sådär smått fantastisk. Feministiska och politiska serier med igenkänningsfaktor. Kolla in Liv Strömquist och hennes serier här.

Little Sister

I morgon 07.05 tar jag regionaltåg nummer 221 från Stockholm C mot Linköping C. Jag ska hälsa på min nyskördade systerdotter, (och tillika lillasyster till Hilma Stina,) Märta Iris.

På eftermiddagen ska jag fika hemma hos mamma och pappa. Mamma hade nog "bara" tre sorters kakor till kaffet.

Jag återkommer Sthlm C kl 21.15. Förhoppningsvis nyförälskad i den lilla.

Mad World

I det aktuella numret av den feministiska kulturtidskiften bang (nr 4 2007) är temat galenskap. bang undrar: "Är du galen?". Är du det?



Visste ni att ordet hysteri kommer av det grekiska ordet hysteria, alltså livmoder?

Caroline Ringskog Ferrada-Noli skriver om skriveri och kvinnor och om hatet mot kvinnliga bloggare, klicka här för att läsa artikeln (och vidare in på sidan klicka på Penispennan). I "Är du galen?"-numret kan du också läsa om juridukens bögnoja, om asexualitet och min gamla hyresgäst Karolina Bångs feministiska serier. Bland annat.

Skaffa dig en prenumeration här! Eller dra till valfritt presstopp/pressbyrån och köp NU!

I Will Write a Book

Våren 2008 kommer bli en bra bok-vår. Det ser så ut i alla fall!

Vad sägs om Modernistas släpp: Ida Säll "Jenny Häggs mamma solar brösten i sovrummet" som utkommer i april eller debutanten Johan Kindes "Någon sorts extas" som kommer i mars. I mars är jag också nyfiken på Miranda Julys "Ingen hör hemma här mer än du" och "Sölve. En plats i Danmark" av Suzanne BrØgger. Mycket produktiva Joyce Carol Oates hör till en av mina favoriter, så självklart ska hennes "Vredens änglar" kollas in i april.

Läs om vårens bokreleaser här och hitta din egen favorit!

One Hell Of a Party

Fredag kväll.
Ljudligt flyttande av möbler i våningen ovanför. Skrikande pubertetsvrål och äckligt kassa låtar (i Boten Anna-stuk).

Fredagskvällen blir till natt.
Ännu ljudligare "möbelsmällar". En brud som tjuter och Shakira-dunk.

Martina ringer gråtande störningsjouren. Störningsjouren ringer och säger att de är på väg. Martina berättar att festdeltagarna tystnat. Störningsjouren vänder med bilen. Tio (10!) minuter senare startar festen igen.

Lördag morgon klockan fem.
Äntligen tystnar idioterna. Martina somnar och får sova till 5.40. Klockan tio i sju befinner Martina sig på Södersjukhusets avdelning 24. Klockan 16 går Martina hem. Med huvudvärk och yrsel.

Lördag eftermiddag/kväll.
Värre huvudvärk efter kaffeinmundigande. Ibuprofen hjälper inte.
Illamående.
Hjärtklappning.
Ytterligare yrsel.
Skiträdd. Håller på att spy.
Flimmer framför ögonen. Ont i magen. Livrädd.
Rizatriptan (migränmedicin) lindrar.
Somnar utmattad. Utan huvudvärk och med lugn puls.

Söndag.
Solen skiner. Jobbar 7-16. Arbetar "på golvet"/som ej ansvarig sjuksköterska.
Kan andas.
Känner mig som en människa.
Är inte längre rädd. Trots att solen gick i moln.

Fiskarna i havet

Under någon timme under en av mina sjukdagar den här veckan insöp jag filmen Happy Feet från Warner Bros. Den var den vackraste dataanimerade/tecknade film jag sett. Till och mer finare än My Neighbour Totoro som jag tyckte innan jag såg Happy feet hade allt.

När huvudpersonen pingvinen Mumble kläcks ur sitt ägg och steppar runt med fötterna frågar hans far Memphis någonting i stil med -Vad gör du? Varav Mumble svarar att han är glad. Pappan frågar vad han gör med fötterna.
Mumble svarar "They´re also happy!".



Filmen är i högsta grad aktuell med utfiskningen och en bättre present för den som borde äta mindre fisk än Tyst hav av Isabella Lövin!

Ett fall och en lösning

Ny avhandling från Karolinska Institutet (KI) visar på att människor mellan 40 och 105 år som somnar med hjälp av sömntabletter har större risk för fallolyckor än de som inte använder sömnmedicin.

I tisdagens DN skriver Hanne Kjöller på ledarsidan "Minskad förskrivning av sömntabletter skulle sannolikt minska antalet fallolyckor inom äldrevården. Det skriver TT i telegram och hänvisar till en ny studie från Karolinska Institutet.
Jag har inget skäl att betvivla uppgiften, men undrar varför det inte står någonting om att minskad förskrivning av sömntabletter sannolikt skulle öka sömnproblemen. Om man blivit så gammal och skröplig att man kvalificerar sig för äldrevården, kan man då inte få unna sig en god natts sömn utan att forskarsamhället ska leta efter biverkningar?"


Innan Kjöller skulle öppnat ett nytt dokument i sin dyra dator skulle hon kanske pratat med någon av alla oss som arbetar med svårt sjuka människor varje dag (även om inte Kjöller själv beblandar sig med vårdarbetare kan det ju inte vara så svårt att hitta någon).

Som sjuksköterska på en ortopedavdelning på ett akutsjukhus träffar jag dagligen människor som ramlat, för det mesta före frukost hemma i väntan på hemtjänstpersonal eller på vårdboende, de allra flesta står redan på starka sömnpreparat. Vi sjuksköterskor identifierar nya och redan befintliga risker, behov och problem. Hos äldre personer finns nästan alltid yrsel som ett av de besvär de redan har. Att sedan vara dement ökar också risken för nya fall.

Fallolyckorna kostar samhället mycket pengar och värst av allt förbannat mycket lidande för redan sjuka människor. Alla som har träffat en dement människa vet att han eller hon blir mycket stressad över nya platser eller/och situationer. Att operera en fraktur på lårbenshalsen (pertrochantär eller subtrochantär fraktur) jämför en ortoped ta lika mycket kraft som att springa Stockholms halvmaraton (St Eriksloppet). Vilken person boende på vårdboende skulle klara det med lätthet?

Klart äldre ska få sova. Det finns dock ganska många andra sätt, utan fallrisk som biverkning, att somna. Med fler undersköterskor på våra äldreboenden skulle lugn sittande yoga, avslappningsövningar, meditation eller/och massage kunna vara mycket goda alternativ till sömntabletter.

Läs avhandlingen här och TTs rapport här.

Fast vad vet jag. Jag är ju bara en enkel syrra utan forskningsbefogenhet eller goda kunskaper inom området. Klart folk ska få sova. Men välj hellre insomningstabletter eller lättare lugnande mediciner istället för de riktigt starka. Eftersom medicinforskning knappt inte görs på äldre människor och att vi vet (genom studier) att äldre personers kroppssammansättning inte ser likadan ut som hos unga friska män så vet vi också att äldre kroppar inte bryter ner mediciner på samma sätt som hos yngre.

Birth! School! Dole! Angst!

I den här DN-artikeln får mamma verkligen vatten på sin kvarn angående friskolor. Läs!

Winter killing

Januarinatt i Stockholm

Vinterväglag över Liljeholmsbron

Är vinglaset halvfullt eller halvtomt?

Höghusen i Gröndal speglar sig fortfarande i sjön Trekanten

Sjön Trekanten i vintersol

Under suspicion

I dag är jag hemma för vård av sjuk kropp.

När jag ringde och sjukanmälde mig i förmiddags kändes det som att min chef ifrågasatte min sjukdom.

Ja, jag är fullt medveten om att det inte var jättelänge sedan jag var hemma med feber. Men detta garanterar väl inte att man håller sig frisk i ett år till? Efter min hemska pneumoni med Mycoplasma och efterföljande bronkit i höstas verkar det som att jag drar på mig bakterier och virus värre än ett dagisbarn. Är det mitt fel? Ska jag ha dåligt samvete och känna mig illa till mods för att vara hemma från jobbet med en sjuk sjuk kropp? Med värk i lederna, feber, huvudvärk och snuva?


Jag gör faktiskt vad jag kan för att hålla ett bra immunförsvar. Äter bra, är ute så mycket jag kan i ljus, tränar när jag hinner och försöker försöker försöker (fan vad jag försöker!) må psykiskt väl och sova minst sju timmars lugn nattsömn varje natt.

Ett barn är fött

I går trettonde januari tvåtusenåtta klockan tjugotre nolltre föddes en frisk fin flicka på Universitetssjukhuset i Linköping. 50 centimeter lång och 4370 gram. Stolta föräldrar är Maja och Peter samt som ännu stoltare storasyster ser vi Hilma.

Grattis!

(Riktiga foton kommer)

Hon och han

I dagens DN gick det att läsa om könsojämlikhet på chefspositioner. Läs debattartikeln här och kolla även länkarna till bloggar. Mycket intressant.

Nästa artikel handlar om kvinnors obetalda arbete. Nämligen i hemmet. Och om hur kvinnors ohälsa påverkas av detta. Läs här.
Till sist vill jag slå ett slag för denna artikel, som handlar om ojämlika löner inom landstinget. En förkortad version av artikeln kan du läsa här. I pappersupplagan fanns diagram som visade löneskillnaderna mellan kvinnor och män med olika befattningar i landstinget. Kvinnor i landstinget tjänar sämre än sina manliga kollegor i alla fall utom kvinnliga chefssjuksköterskor som tjänar 1213 kronor mer i månaden än männen med samma befattningar och befogenheter.
Egentligen tycker jag att vi individer på jorden borde strunta i vilket kön vi eller andra har och att vi i stället borde fokusera på personlig lämplighet till olika arbeten eller som partner i både livet och i arbetet. Men eftersom världen är så pass ojämställd som den är krävs det att vi alla kämpar för att behandlas lika bra oavsett kön, ålder, sexuell läggning, ras eller utbildning oavsett vilka kvinniskor/människor vi samspelar med och i vilken situation det än handlar om.

Dagens två boktips är således Könskrig och Fittstim. (För er lite mer avancerade läsare rekommenderas Det andra könet (av Simone de Beauvoir) eller Fanny Ambjörnssons avhandling I en klass för sig - Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Lycka till med jämställdsarbetet!

Pretty (ugly before)

I går kväll somnade jag framför teven som jag hört att folk brukar göra på fredagskvällarna efter en helt vanlig femdagars arbetsvecka.

För mig var det en helt OVANLIG femdagars arbetsvecka.

Och jag tror inte det är nyttigt för mig att arbeta måndag till fredag. Jag faller liksom in i svensson-fällan att längta till helgen redan på måndagsförmiddagen och börja planera helgen på tisdagen. Den här veckan har jag visserligen inte bara jobbat 7-16, utan också två dagar 14-21.30 så riktigt vanliga arbetstider har jag inte haft. Vad jag vill få fram är att jag nog aldrig varit så trött en kväll före en ledig dag. Och jag har arbetat fem dagar i sträck förut!

Men det var inte detta inlägget skulle handla om. Utan filmen jag somnade till i går. Nämligen The Aviator.

I en liten roll kunde vi se Jude Law som i ALLA filmer och intervjuer jag sett honom i varit supersnygg, slurpsexig och pojksöt på samma gång. I The Aviator var han snorful. Min teori är att det beror på mustachen. När inte ens Jude passar i överläppsbehåring kan det ju inte annat än vara ett fult attribut.

Young & Stupid

I går när J och jag var på väg till Lao Wai för att äta upp julklappspengarna vi fått av (min) mormor såg vi ett fenomen som visserligen inte är helt nytt, men väl värt att uppmärksamma.

Vissa tjejer i gymnasieålder liknar drag-queens, (alltså katoyer som driver med andra katoyer på katoyshower). Sminkade med så mycket täckande brunkräm att huden är i en vidrig morotsorange ton. Håret upptuperat (men bara i luggen och på sidorna) så det inte liknar någonting annat, möjligtvis att en likhet finns med tanter som permanentat håret (men där permantenten knappt finns kvar, bara så där slitet, tunt och lite utväxt) och att de enbart legat på rygg/baksidan av huvudet i en vecka.

Maten och vinet var, på Lao Wai, dock som vanligt suveränt och den söte servitören som vanligt vänlig. Vi intog nummer 31 (Luo Han Zhai) och nummer 15 (Yu Xiang Su Ji). Kolla in menyn här.

Vi kommer dö samtidigt

I dag vill jag gratulera Annika Norlin som vann två grammisar under galan i går.

Årets kvinnliga artist var ju bara en självklarhet, roligare var Årets textförfattare. Det var fint att hon i det ena tacktalet tyckte de båda könsskiljande priserna (Årets kvinnliga respektive Årets manliga artist) skulle bort.


Vilka övriga som vann kan ni kolla här!

So Naive

När jag växte upp hade jag en dröm om fred på jorden.
Sedan blev jag vuxen nog att förstå att detta för alltid bara kommer vara just en dröm.

När jag var liten ville jag bli skådespelare eller möjligtvis musikalartist när jag blev stor.
Sedan drabbades jag av vad många unga drabbas av, nämligen dåligt självförtroende.

Vi måste höja våra röster

I dag vill jag gratulera Simone Lucie-Ernestine-Marie-Bertrand de Beauvoir som skulle fyllt 100 år just den här dagen (om hon levat).

Simone och Jean-Paul Sartre levde i hop i ca 30 år.

Simone är en guru för de flesta feminister och en stor förebild för människor i stort. Hennes främsta verk är Le Deuxième Sexe (Det andra könet) som (vad jag vet) finns i två svenska översättningar, den mest kända och den enda oavkortade kom 2002 och översattes av Åsa Moberg och Adam Inczédy-Gombos.

Simone avled 1986 i Paris.
Den här bilden har orsakat ett myller av förbannade fransoser eftersom de anser att bilden inte motsvarar de Beauvoir´s rätta jag. Enligt källor togs fotot av Arthur Shay 1952 och fortsatte Simone att fixa sitt hår och började le när bilden togs.

Kallt kaffe

I am 67% Addicted to Coffee

Maybe in The Next Life

Snart slut på sojaprotein i skafferiet. Ska nog beställa ett lass sojabaserade produkter härifrån.

Tänk på klimatet. Ät mer vego.

Tänk mer på djuren. Ät mest vego.

Tänk då för i helvete på din egen jävla ekonomi. Ät BARA vego.

Om du inte vet vad du ska "ersätta" muskelslamsorna med hittar du recept hos Sara, Björn eller vegan.nu. Lycka till!

City, I´m sorry

Det var lättare att överleva i Malmö.


Människorna är roligare
mer omtänksamma
mer öppna
mindre stressade i Malmö.

I dag sa jag till en kvinna som tappade sina vantar på Konsum att hon just tappade sina vantar, varav hon svarade: "Jag vet". Inte ett tack. Inte ett leende. I Malmö skulle hon gett mig sina vantar eller åtminstone gett mig ett leende eller/och ett tack.


Dessutom är det billigt att gå ut och käka och dricka i Malmö. Och klimatet är väldigt mycket bättre där. Att det skulle vara kallare i Malmö än i Stockholm är bara bull. Stockholm har ett hemskt kallt klimat.

Kanske all denna destruktiva syn på Stockholm beror på min tillfälliga sinnesstämning. Jag måste nog snacka lite om det med min kurator.

Bitter? No, I just love to complain (2)

Efter att ha fått höra sanningens (?) ord från erfarna undersköterskor gick jag i torsdags till mitt arbete pulsande i snö.

Tänkte på att de stackars undersköterskorna ALDRIG hinner gå på toa eller dricka vatten under arbetstid. Tänkte på deras arbetssituation som oftast inte tillåter dem att ta lunchrast. Pratade med några av undersköterskorna på min avdelning. De sa att de inte alls upplevde det så. Det hör verkligen till undantagen att de inte hinner ta lunch eller gå och kissa. Jag berättade om kommentarerna på bloggen. Undersköterskorna på min avdelning tycker de undersköterskor och sjuksköterskor som aldrig hinner ta hand om sina personliga behov ska prata med sina respektive chefer och överväga att byta arbetsplats.

Jag diskuterade under min studietid med en annan sjuksköterskestuderande angående att många inom vården är bittra och vad det beror på. Vi kom inte fram till något självklart svar. Nu har jag en teori som jag tror kan vara en bidragande orsak till bitterhet.

I vården arbetar mestadels kvinnor. Kvinnor har huvudansvaret för hem och barn. Kvinnor tjänar sämre än män och kvinnor som försöker få en hög ställning i arbetet blir lättare kritiserade av män som har svårt att se kvinnor på ledarposter och av avundsjuka kvinnor. Om man dessutom inte hinner äta, dricka eller gå på toaletten när man arbetar i vården är det väl klart att man blir bitter?