Thursday blues

Torsdag förmiddag.

Regn och mörkt ute. Dropparna blåser in på balkongen och ger mig rysningar. Börjar bli förkyld igen, spottar slemklumpar i karamellstorlek.
Ledig idag inför kommande arbetande helg. Det är mycket på avdelningen för tillfället. Många dödssjuka patienter som kräver mycket omvårdnad och stöd.

Lyssnar på vackra skivan "Separation Road" (Anna Ternheim) och känner mig nere. Jag är så trött. Hela veckan har jag haft lågt blodtryck och varit yr. Jag tycker verkligen inte om hösten och mörkret. Jag gillar verkligen inte kylan och fukten som gör mina muskler stela och värkande. Jag längtar heller inte till isig, vit vinter.

Jag har börjat tvivla på mina val i livet. Är det inte mer än såhär? Jag är trött på att ha dåligt samvete. Jag kanske behöver någon att prata med.