I dag börjar min fem-dagars arbetsvecka. Jag har varit ledig två dagar, precis som vilken svenne-helg som helst. Fast det var tisdag och onsdag istället för lördag och söndag.
I dag är det som måndag för mig. I går kväll skulle jag haft "söndagskvälls-ångest", sådär medelklassigt som det borde vara.
Jag önskar att jag kunde ha sådan låtsas-ångest istället för att på riktigt må dåligt och vara rädd för vad jag ska svara när människor som bryr sig om mig frågar hur jag mår.
Ska jag svara att det värker inombords och att det känns som om det kan brista ut i en galenskap när som helst?
Eller ska jag svara "-det är okej", och sedan fokusera på den frågande personens liv och mående som jag brukar.
Under de närmaste sexton dygnen ska jag ska jobba fjorton arbetspass. Stackars patienter. Och arbetskollegor.
Önskar du lite medelklass-tröst läs Evelyn Waugh´s "En förlorad värld". Eller se serien från 80-talet. Eller glo på filmen. Läs mer här.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar