Jag gläds åt nyheten att delstaten Kalifornien i USA nu tillåter samkönade giftemål. Ett stort steg i rätt riktning. Kalifornien var först med att tillåta äktenskap över rasgränserna.
Som andra delstat i USA (i Massachusetts har homosexuella kunnat gifta sig med varandra sedan 2003) får nu alla gifta sig.
Jag har förstått att det är väldigt viktigt för amerikaner att just gifta sig. Och jag är lite skeptisk till varför det är så viktigt. Jag förstår att homosexuella vill ha (och SKA ha) samma rättigheter som heterosexuella. Men varför ser lagen ut så att gifta par har bättre laglig rätt än sambos när dessa två har barn eller köper ett hus gemensamt? Eller har jag helt missuppfattat Äktenskapsbalken?
Äktenskap är en hyllning till kärleken mellan två personer. Klart man kan ha fest och bli mastodontsnygg samt upp-piffad för ett dygn för att sedan resa bort på lyxsemester trots att det inte kallas vigsel och smekmånad. Och jag tänker inte gifta mig för jag vet att mamma skulle bli glad!
Människor ska ha ett fritt val. I Sverige ser det ut att dröja innan ens regeringen tar upp frågan om könsneutrala äktenskap. Varför?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
För att vi lever i ett samhälle. Vilket per definition innebär att normer och traditioner växer fram ur ett konsensusperspektiv under väldigt lång tid. Äktenskapet, till exempel, är inget som någon plötsligt kommit på och dikterat uppifrån utan ett slags praxis som mejslats fram under årtusendenas lopp (dessutom av alla mänskliga kulturer, vilket är intressant) som den mest funktionella samlivsformen. Den har visat sig vara bra ur många perspektiv: barnens trygghet, ekonomisk stabilitet, personlig bekräftelse, av hälsoskäl med mera.
Try it - you´ll like it!
Skicka en kommentar