Rehabilitering

I dag är det jättedåligt väder. Det är mörkare när man drar upp rullgardinen än när den är nerdragen. Och det blåser värre än i Göteborg. Min pneumoni gör att jag hostar slem.

Jag vill bara glömma allting.
Och sitta hela dagen på café glassfabriken i Malmö med Mimmi.

Mama, I remember you now

I förmiddags var jag hos min ordinarie husläkare. Hon fixade lungröntgen och provtagning för både mycoplasma (smittsam mikroorganism) och CRP ("snabbsänka").


Jag har lunginflammation orsakad av Mycoplasma Pneumoniae. Jag visste inte att jag var i nittio-årsåldern, det är väl de spm får lunginflammation. Äter antibiotika och försöker dricka mycket. Te och citronvatten går bra. I dag har jag nästan 39 graders temperatur också. Och huvudvärk. Detta ska bli jättespännande att berätta för min chef... not! Eftersom Mycoplasma-organismen är mycket smittsam FÅR jag inte jobba. Och Johan lär jag smitta... (Grattis! Jag har aldrig påstått att det skulle vara kul att vara i hop med mig!)

Jag saknar min mamma. Jag vill att hon ska komma hit och klappa mig på kinden och säga att allt kommer ordna sig. Eftersom jag är så här barnslig kan jag ju förstå varför jag alltid får visa id på bolaget...

Somnar om

Det här är HELT sjukt.

I går kväll när jag varit på arbetet och cyklade hem trodde jag nästan att jag skulle dö i Nybohovsbacken. Och väl hemma råkade Johan mikra min vetevärmare så den började ryka. Sov gott i soppåsen kära vetevärmare.

I dag har jag lite feber igen. Eftersom jag är "lågtempare" (36,1 på morgonen och 36,4 på kvällen) är 37,7 grader på morgonen mycket.

Nu ska jag lägga mig i sängen med te och dn.

Och ja, nu börjar det faktiskt bli lite synd om mig. Nu har jag varit dålig i 12 dygn.

Att presentera ett svin

Eftersom jag inte hört mycket från bröllopsgästerna så antar jag att alla utom mamma och Johan (samt brudparet) tyckte jag betedde mig som ett svin på bröllopet. Jag antar att det är därför jag inte blir bjuden på bröllop.

Om jag gifter mig ska jag bara bjuda mamma, Johan, Tobi, Marianne och Harald.

Star

Min bintang leker med ett halstablettspapper. Tur att någon varit i god vigör de senaste 11 dagarna...

gHOST song

Jag var på Vårdcentralen idag. Jag slutar inte hosta, trots ett par dagars kur med hostmedicinen Cocillana-Etyfin. Den polske läkaren (jasså är du läkare, så trevligt!) kollade mig i halsen, kollade om jag hade någon feber och lyssnade på mina lungor. Det är virus sa han. Undersökningen tog 3 minuter.

Eftersom man inte ska dricka alkohol i samband med Cocillana-Etyfin
kände jag att jag behövde pigga upp mig på något annat sätt. Jag köpte en Cambozola-ost, tre sorters halstabletter och ett kvinnomagasin: Damernas värld. Nu ska jag ägna mig åt magasinet och te.


Influenza A-virus

If you ever need a stranger (to sing at your wedding)

Jag ser ett samband bland människor i min närhet. De gifter sig eller dör.

På senare tid har jag misslyckats med att bli bjuden på bröllop där jag själv tycker mig känna både bruden och brudgummen. Visst, det är inte mina närmaste vänner eller släktingar som inte bjuder mig. Men jag trodde att flera av dessa människor och jag hade något speciellt tillsammans. Jag trodde att det fanns något emellan oss som betydde någonting. Jag trodde att jag kunde ringa personen mitt i natten när jag hade problem eller om jag var glad. Men blir jag inte bjuden på bröllopet så hade jag visst fel..

Jag VET att brudparet måste sätta gränser någonstans. Att de inte kan bjuda ALLA de vill till deras lyckligaste dag. Men i flera fall trodde jag att vi var nära vänner som ställt upp för varandra i vått och torrt, jag hade tänkt fortsätta ställa upp för mina vänner. Men jag tror jag slutar ställa upp för dessa nu.


För er alla som var på Mariannes och Haralds bröllop vill jag fråga en viktig fråga. jag vill bara ha ärliga svar. Betedde jag mig på något sätt onormalt under vigselakten? Agerade jag pinsamt på middagen? Förstörde jag dansen?

Något fel måste det ju vara på mig. Är det något "objudbart" över mig som bröllopsgäst?

Och ja, jag är fortfarande lite ledsen över att jag inte fick vara brudnäbb på min morbrors bröllop trots att han lovade det. Att bruden råkade ha en dotter i min ålder (som dessutom var sötare än jag) gjorde ju tyvärr att jag förpassades till bänkarna på höger sida.

Ändra på allt

NU har jag ändrat template alldeles själv!

...och NU ska jag försöka ta mig ut och handla kaffe. För det är fortfarande slut.

I know

Ja, jag vet.

Någonting har hänt med min blogg-layout. Jag har inte ändrat någonting. Helt plötsligt ahr templaten ("mallen") bytts ut. Först bara i Johans användare, sedan också i min. Men endast i Firefox, inte i Safari, än...

Försökte mig på att byta template, men fann bara en massa skitfula och superdesignade varianter. Var finns en gratis template med vit bakgrund och lila text till exempel? Vart?

Så varm, så kall

Johan är på en två-dagarsexkursion i trakterna runt Örebro och Västerås. Jag är hemma och vårdar min hosta och min feber.

Vi ska ta lägenheten. Vi ska bli med trea. Hoppas bara inte någon av värdarna har några problem med någon av oss och att bytet kan gå snabbt och smärtfritt. Är dock ganska orolig för att Svenska bostäder kommer sätta många käppar i hjulet samt att vi kommer få betala en ommålning av sovalkoven samt en golvslipning under den stol jag nu sitter på.

Det finns mycket att fundera på när man är sjuklig och ensam.

Nu till exempel kan jag inte bestämma mig för om jag ska spela "Traveler IQ challenge" på Facebook eller kolla på andra säsongen av "Foyles war" eller säsong 5 av "Vänner". Jag kanske borde luncha förresten... Men vad ska jag då käka?

Och så är kaffet slut.

Cold hearts

Jag är förkyld. Jag hostar och snörvlar.

I går var jag på apoteket och köpte hostmedicin och halstabletter. Det var jobbigt. Jag var genomsvett vid hemkomsten. Sedan befann jag mig omväxlande sittande i fåtöljen och halvliggande i sängen läsande och tittande på gamla vänneravsnitt (säsong 4-5).

Det var synd att jag inte klarade av att leva i går. Kat och jag skulle druckit vin i hennes Horan-lägenhet (Horan = Hornstull) och kollat på gratisteater på teaterhögskolan.

Nu ska jag vila igen.

Broken parts

Ortopeden (jasså är han (över)läkare, så trevligt!) tror att jag har en fissur i dig 3 i DIP-ledsnivå (FÖRKLARING: en skelettspricka i ett ben i fingret mellan fingertoppen och den led som sitter längst ut på fingret).


Han sa förövrigt att man inte gör något eftersom inga senor var dåligt fungerande /icke-fungerande. Dock kunde jag stuckit ett hett gem genom nageln när skadan precis skett, för att minska den bultande smärtan. Det visste jag redan tack vare usk Lisbet på Hand i Malmö. Dock vågade jag inte själv "gema" och syrrorna på mitt jobb tyckte det lät döäckligt. Mesar!

Handsyrror: Saknar er!

Marble house

Johan och var var i Aspudden och kollade på en lägenhet igår. En trea. 72 kvadratmeter plus balkong. Huset är byggt 1948 och lägenheten hade massor fina 40-talsattribut såsom grön-grå marmor (Kolmårdsmarmor?) med inbyggd dörrmatta i tamburen och stavparkett i vardagsrummet. Från ett fönster var utsikt över Mälaren.

Det enda negativa var väl att den var lite för dyr för en studerande och en lågavlönad landstingsanställd.

Om ni inte vet var Aspudden ligger kan ni kolla det här! Lite info om stadsdelen finns här!

wedding

Marianne och Harald har nu blivit make och maka. Det var ett jättevackert bröllop. Båda två var stiliga och såg ärligt lyckliga ut. Hilma var den sötaste brudnäbb jag har sett. Bröllopsfesten var mycket trevlig med mycket musikframträdanden och god mat. Lite trist att serveringspersonalen verkade blivit plockade direkt från gatan!

Marianne nästan gråter till tonerna av "Av längtan till dig" som framfördes av systrarna Maja och Martina.

Bröllopsakten avklarad!


På festen var Pelle och hans dansotek DJ.

Jossi och jag dansade oss svettiga.


Sedan hade Jossi, Johan, Micke och jag efterfest i loungen.

Igår besökte jag farmor. Hon blir inte direkt piggare. Idag är jag hemma med sjukt finger. Undra om det är brutet?

Det gör ont

I går när jag skulle åka till jobbet glömde jag min cykelhjälm på hatthyllan. Dum som jag är gick jag tillbaka in och hämtade den. När jag skulle stänga ytterdörren klämde jag mitt högra långfinger i dörren.

Det gjorde ont.

Det blev blått.

Jag trodde jag skulle spy. Ändå hade jag inte NRS på mer än 7.


Det gör fortfarande ont. Det är väl bara att supa ner sig eftersom 2 alvedon inte hjälper!

T-shirt weather

Just det!

Har köpt två superfina säkert!-toppar.

Ett vitt linne...

...och en vinröd-lila t-shirt!

Nu vill jag ha Britt-sommar istället för +10 grader och regn!

SOS

I går började jag mitt nya arbete. På Södersjukhuset. På avdelningen Ortopeden 24. Det tar 15 minuter att cykla dit. Och på grund av att vi bor på toppen av berget tar det 20-25 minuter att cykla hem (snarare att gå med cykeln upp för backen, skratta inte, ni har inte bestigit Nybohovsberget!).

Det ösregnar ute. Jag var urvridbar när jag kom innanför dörren. Fingrarna var så iskalla att det värkte i dem när jag tog i varma Stella.

I dag hade jag utbildning i dokumentationssystemet. Är nöjd med dagen. 8.30-15 med 60 minuters lunch kan jag inte vara missnöjd med! Att det dessutom ingick fika både för-och-eftermiddag är ju bara såååå lyxigt! (Landstingsanställda "golvarbetare" är inte bortskämda med saker som är gratis).

De anställda på avdelningen verkar trevliga. Men jag har redan märkt av en del som är missnöjda med organisationen (men det är klart, de har ju inte årets omvårdnadsledare till chef!). Jag var och fotade mig till SöS-id´t. Det blev faktiskt bra. När jag får id-kortet ska jag GENAST låta registrera det så jag kan träna på SöS-gymmet. Sedan ska jag bli både fit och glad. Önska mig lycka till!

Den döda vinkeln

Det har hänt igen. Det obeskrivligt hemska. Det som inte fick hända.

Ett föräldrapar har mist ännu en son.


1977 såg den förstföddesonen ljuset. 1997 avled han i duschen efter ett brustet blodkärl i hjärnan. Precis 20 år fyllda. Glad och älskad av alla. 1984 föddes lillebror. 2007 ramlade han ihop, dog direkt. 23 år ung och precis i början av sin saxofonkarriär.

Hur fan går man som förälder vidare? Kan man överhuvudtaget gå vidare efter detta? Och hur fan ska det går till?

Minneskonsert för lillebrorsan kommer hållas inom kort. Jag skänker flera tankar till familjen och önskar jag kunde göra något för att hjälpa.



Vila i frid bröderna Lejonhjärta.

God Put a Smile Upon Your Face

Jag har inte haft tillgång till datorn sedan i torsdags eftersom en av mina sambos gått med i Facebook och inte kunnat slita sig från spel, kompissökande och annat som finns att göra där. Är du nyfiken på vad Facebook är och om det är kul eller varför ALLA är med klicka här!

Samma sambo startade för några minuter sedan Stockholms halvmarathon (fd St Eriksloppet). Så strax ska jag (som goda flickvänner gör) cykla iväg och heja på honom och de andra tusentals löparna i Tantolunden dit han kommer om någon timme... jag tar med mig folköl och en bok.


Idag/ikväll/inatt är det dessutom Pop Dakar vid Universitetet i Stockholm. Under eftermiddagen och kvällen kommer bland andra Laakso, Those dancing days, First floor power, Kocky och La vida Locash att spela. Och idag är det den varmaste dagen på hela veckan. Jippi!