Det senaste dygnet har jag varit näst intill uppslukad av John Ajvide Lindqvists senaste roman "Människohamn". Jag fick boken i julklapp, men har på något sätt lyckats glömma att den stod där, alldeles svart och mystisk, högst upp i bokhyllan.
Jag började alltså läsa. Och jag slutade inte förrän nästan 450 välskrivna sidor senare. Jag läste på t-banan och höll på att missa min station. Jag läste på vägen hem och kände knappt den kyliga vind som gjorde mina händer blå. När jag krockade med GB-gubben utanför Midsommarparkens livs rusade blodet i ilfart bort från min hjärna, och jag drabbades av en plötslig yrsel. J försökte få mig att lägga mig i sängen flera gånger sent under natten.
Jag var inte törstig. Vatten skrämde mig.
Jag kände heller ingen lust att lyssna på the Smiths.
Och skärgårdsturer med båt var inte ens att tänka på.
Läs Människohamn.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar