Ofta förundras jag över att många patienter verkar förutsätta att sjukvårdspersonalen är frisk. Att vi inte har erfarenhet av egen sjukdom. Eller har varit med om lidande eller smärta.
Att vi är kärnfriska, pigga och aldrig trötta eller utarbetade. Att vi inte har egna känslor och brottas med våra egna problem.
I går sa en patient när jag gav henne en subkutan injektion (spruta i underhudsfettet) att hon tycker det är äckligt när diabetiker tar spruta på sig själv. I en bråkdel av en sekund var jag på väg att berätta för henne att jag ger mig själv insulininjektioner fyra gånger varje dag. I stället flummade jag chockat fram något om att insulin är en livsnödvändig medicin.
Många gånger har jag fått höra av patienter att personalen inte förstår hur det är att vara sjuk och ligga på sjukhus. Jag brukar replikera:
- Du vet inte vad vi varit med om i våra liv. Alla som lever har en ryggsäck full med erfarenheter av både positiva och negativa händelser. Även vi vårdpersonal.
Alla patienter har då sagt: "Men ni verkar så pigga och friska".
I går sökte jag jourläkaren för att en patient tänkte avvika (skriva ut sig från avdelningen utan tillåtelse). Efter att hon hade varit där sa patienten att hon inte kunde något. Då blev jag förbannad och sa till den friska unga mannen i sängen att läkaren har mycket kunskap och erfarenhet. Dock var hon inte så insatt i just hans fall, eftersom hon skyndat dit så han inte skulle avvika från avdelningen. Sedan började han orda om att få kaffe serverat. På direkten.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar