Jag hatar att jag låter mitt dåliga samvete styra över mitt ack så redan kontrollerade liv.
Jag trivs inte i Sverige på vintern, iallafall inte i denna landsände som kallas Sveriges huvudstad. Jag går ner i vikt och fryser vareviga dag. Och på tunnelbanan är det smutsigt och luktar illa.
Solen skiner, men jag kan inte känna värmen genom alla jävla kläder, liksom.
Jag trivs inte med min vintervardag och har råd att åka utomlands. Jag har till och med ledigt var tredje vecka och skulle, rent logiskt, kunna åka på chartersemester dessa veckor. Istället börjar jag läsa Praktisk Filosofi på Stockholms Universitet.
Jag vill kunna unna mig att flyga.
Jag gläds åt alla bekantas utlandsresor (och kan i vissa fall även förstå människor som åker inrikesflyg). - Så spännande att resa till Barcelona, till San Francisco, Dubai, Hanoi, Karibien, Kapstaden och även till Kanarieholmarna, utbrister jag och är glad för att andra människor är så friska i huvudet att de förstår värdet av att unna sig resor.
Jag tycker att jag helt enkelt inte är värd att resa, att uppleva, att inte frysa till is.
Jag borde ruttna. Och bli gödsel till blomstrande ängar i sommarlandskap.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar